t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 276 maren, nämnderna etc.536Ytterligare en orsak till varför många nya rådhus/stadshus uppfördes vid denna tid var nybildningen av städer. Flera av dem kom att sakna egen jurisdiktion, vilket innebar att invånarnas rättsärenden fortsatte att hanteras av häradsrätten och den nybildade stadens förvaltningsbyggnad kunde byggas utan domstolslokaler.537 Rådhusen bekostades av stadens invånare, men det fanns ingen lagstadgad byggnadsskyldighet lik tingshusbyggnadsskyldigheten. Husbyggnad i städerna behandlades i generella ordalag i 1734 års lag som angav att särskilda stadgor bestämde hur husen skulle byggas och upprätthållas, samt vidare att “Konungens Befalningshafvande med Borgmästare och Råd äga ther å vård hafva.”538 Lokala byggnadsstadgar var också de som styrde stadsbebyggelsens utformning vid den här tiden. De äldre rådhusbyggnaderna hade i regel rymt en eller två salar för rådhusrätten, magistraten och stadens allmänna rådstuga (även kallade de äldste). Därutöver hade ofta funnits häkte, krog och lokaler för brandredskap och våg,och slutligen kunde också finnas en eller flera små bostadsrum på vinden och bodar i bottenvåningen. Den nya tidens rådhus/stadshus byggdes avsevärt större och med en rumsdisposition som ansågs svara mot de nya krav som den expanderande stadsförvaltningen ställde på byggnaderna. Många rådhusrätter huserade i mycket gamla byggnader och salen var ofta liten och smal. I somliga städer satt man fortfarande vid ett avlångt bord där den juridiskt utbildade borgmästaren och domhavanden, samt rådmännen satt vid den ena kortsidan,medan parterna stod vid den andra. Åhörarbänkar eller –stolar var ordnade utefter väggarna. I allt större utsträckning började emellertid rådhusrätternas salar att utformas ungefär som häradsrätternas med domarbord, podium, skrank och lösa bord. Det förefaller ofta ha blivit trångt i rummet och eftersom salen vanligtvis låg i ett av byggnadens hörn, med fönster i flera väderstreck, fanns inte många väggar att möblera. Utan att ha studerat byggnadsprogrammen för rådhusbyggena vid tiden vill jag ändå påstå att de nya byggnader som uppfördes kring sekelskiffullmäktige och avskeda tjänstemän innebar reformen en viktig förstärkning av det lokala självbestämmandet. 536 Både Arvastson Karin & Hammarlund-Larsson Cecilia, Offentlighetens materia Kulturanalytiska perspektiv på kommunhus, Carlssons Bokförlag i samarbete med Nordiska museet, Stockholm2003, och Bloxham-Zettersten behandlar frågan om mångfunktionalitet. 537 Under första hälften av1900-talet avvecklades dessutom flera befintliga rådhusrätter när gamla städer lades under landsrätt. 538 1734 års lag, BB, kapitel 29, §1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=