t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 274 tekturdebatt kring sekelskiftet 1900, om forskningen endast utgår från det källmaterial somTekniskTidskrift,Arkitektur och dekorativ konst erbjuder.530 Svenska Teknologföreningen, som stod bakom tidskriften, utgjorde nämligen en liten och nästan helt och hållet stockholmsbaserad förening som länge hade som inträdeskrav att man hade fått sin utbildning vidTekniska högskolan i huvudstaden. Redaktionen för tidskriften, som stod för huvudparten av inläggen, bestod av en ännu mindre skara vilka såg sig själva som landets enda kompetenta arkitekter.Att betrakta de värderingar som förmedlades eller de byggnadsverk som presenterades i tidskriften såsom representativa för tidens arkitekter vore därför orimligt. Det kan konstateras att tingshusen inte ägnades mycket uppmärksamhet i tidskriften och av de fem tingshus som faktiskt presenterades under åren 1902-1922 var fyra av dem belägna i en stad.531 I sin framställning av tingshuset i Norrköping påtalade IG Clason att det vore “synnerligen önskvärdt, om till redaktionens disposition kunde ställas ritningar till några på senare tider uppförda tingshus på landet af god typ, och icke alltför blottade på arkitektoniskt intresse.” Kommentaren antydde en medvetenhet om det ensidiga fokus på staden som rådde i tidskriften.Samtidigt kan man fråga sig på vilka grunder inskickade projekt bedömdes. Skulle en arkitekt som Lars Kellman, som saknade utbildning från en teknisk högskola, ha fått utrymme för en presentation av något av sina tingshus? Eller byggmästaren John Johnsson som stod bakom tingshusen iVärnamo och Reftele? Under rubriken “Täflingen om pris för ritningar till nytt tingshus för Södra Roslags domsaga. Prisnämndens utlåtande” i Teknisk tidskrift, Arkitektur och dekorativ konst 1905:3, beklagade sig prisnämndens ledamö530 Johansson, Bengt OH.,’Svensk arkitekturpolitik under 1900-talets första decennium’, Sju uppsatser i svensk arkitekturhistoria,Acta Universitatis Upsaliensis,Ars Suetica 2, Studier utgivna av Konsthistoriska institutionen vid Uppsala universitet, s. 36-62, Uppsala 1970. 531 Wåhlin,Theodor,“Ny tingshusbyggnad i Malmö”Teknisk tidskrift 1902:5, s. 58-59, 1902, Clason, Isak Gustaf, ‘Nyare byggnadsverk.Tingshus i Norrköping’, Teknisk tidskrift 1903:3, s. 30-32, 1903, Zettervall, Folke,‘Folkare härads tingshus’,Teknisk tidskrift 1904:3, s. 47, 1904,Westman, Carl, ‘Tingshus i Nyköping för Rönö och Jönåkers härader’, Arkitektur 1911:10, s. 133-137, 1911. Därefter dröjde det till 1922 innan ytterligare ett tingshus föreställdes i tidskriften då Erik Gunnar Asplund presenterade ‘Listers härads tingshus’, Byggmästaren 1922:2, s. 17-22, 1922. Tingshusuppdraget, rådhusuppdraget
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=