rummet och r ä t te n 273 som alla ligger iVästmanland, stadsarkitekten iYstad, Peter Boisen, ritade tingshus som ligger i Skåne etc. Men det finns också exempel på tingslag och domsagor där byggnadskommittén utsåg en arkitekt som hade sin bas på helt annat håll.Tingshuset i Häljebol,Värmland, ritades omkring 1907av SigurdWestholm och John Bagger vilka vid tiden arbetade i Stockholm.Tingshuset i Lycksele ritades av Svante Svensson som var stadsarkitekt i Karlhamn. Det framgångsrika arkitektparet från Stockholm, Fritz Ulrich och Eduard Hallquisth, stod bakom de tre geografiskt vitt skilda tingshusen i Härnösand (1902-1905), Haga (i Stockholm, 1905-1907) och Ronneby (1910). Samtidigt som tingshusarkitekterna är kända namn, och bland de mest välrenommerade finns till exempel IG Clason och CarlWestman, bör också sägas att flera av de arkitekter som idag anses ha varit de mest tongivande inte finns representerade. Med tongivande tänker jag dels på dem som deltog i debatten om arkitekturens utveckling via Teknisk Tidskrift och dels på dem som vann eller tilldelades många uppdrag.528 Det finns tingshus som betraktas som viktiga arkitektoniska verk såsom Erik Gunnar Asplunds i Sölvesborg (1921), och Carl Westmans i Nyköping (1911).529 De tillhör dock undantagen för även om arkitekterna bakom tingshusen var både välutbildade och produktiva räknas få av dem till de mest betydande. Förutom justWestmans hus, som har framhållits som ett tydligt exempel på arkitektens inspiration från Arts and Crafts, används inte heller tingshus som exempel på nya formströmningar, problemlösningar eller konstruktioner.Majoriteten av tingshusarkitekterna var i första hand verksamma på landsorten och arbetade inom ett geografiskt begränsat område. Måhända är avsaknaden på tingshus i historieskrivningen ett uttryck för okunskap, eller för en oreflekterad syn på landsortens och landsbygdens arkitektur såsom eftersläpande och bristfällig i jämförelse med huvudstadens. I uppsatsen ‘Svensk arkitekturpolitik under 1900-talets första decennium’ publicerad iSju uppsatser i svensk arkitekturhistoria framhåller Bengt OH Johansson hur reducerad bilden blir av svensk arkitektur och arki528 TekniskTidskrift utgjorde Svenska teknologföreningens organ. 1893-1900fanns en Avdelning för Byggnadskonst inom tidskriften. 1901-1908 bytte den namn till Arkitektur och dekorativ konst och utgjorde då en egen tidskrift (?). 1909-1922 hette den bara Arkitektur och 1922-1984 Byggmästaren. Från och med 1959 gavs Arkitektur ut som en självständig tidskrift. En föregångare till TekniskTidskrift var Tidskrift för Byggnadskonst och Ingenjörsvetenskap som gavs ut 1859-1866. 529 Eriksson, Eva, s. 192.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=