rummet och r ä t te n 261 häktesbyggnadens utformning. Det tycks inte ha varit ämne för diskussion och att döma av häktenas slutgiltiga utformning, hade det rått konsensus i frågan. Källmaterialet från andra hälften av1800-talet visar dock att justitieombudsmannen och Kungl. Maj:t, ansåg befintliga arrestlokaler vara ålderdomliga till sin utformning och dessutom i dåligt skick. Direktiv formulerades som antyder helt nya föreställningar om den häktades rumsliga villkor i samband med häradsting. Häradsfängelserna hade hamnat i nytt ljus i och med den debatt kring humaniseringen av fångvården som pågick under första hälften och mitten av 1800-talet.503 I JO:s inspektionsberättelser noterades alltid sist i redogörelsen av varje tingsställe häktets skick och utformning, och dessutom om och hur det användes. I diarierna från 1820-, 1830- och framför allt 1840-talen finns också statistik över antalet häktade och olika typer av brott, fångarnas kost, byggandet av cellfängelser och inspektioner av de gamla krono- och stadshäktena.504 Däremot gjorde JO få noteringar om häktena vid tingsställena. I resediariet från30 juni 1832står antecknat att det vid alla tingsställen i Norrbotten fanns fängelser, men samtidigt att fångarna vanligtvis hölls i sockenhäktet eller hos länsman mellan rannsakningarna. Från 1840-talet gjordes fler och fler noteringar om häktenas utformning och tillstånd och JO uttalade sig då ofta kritiskt; lokalerna var otjänliga, olämpliga och i dåligt skick. Vid1840års riksdag antogs förslaget att bevilja statliga medel för ombyggnad av landets gamla fångvårdsanstalter och uppförandet av ett antal nya.505 En liten summa av de statliga medlen föreslogs också gå till förbättring av häradshäktena, vilket kan tyckas märkligt eftersom dessa enligt lag skulle bekostas av lokalsamhället. Samma år hade bokenOm straff och straffanstalter utkommit på Norstedts förlag, vilken ofta räknas som ett viktigt skäl till riksdagens beslut. Boken var skriven av kronprin503 1811tillsattes en lagkommitté med uppgift att se över straffsystemet och1815kom betänkandet som förespråkade en övergång från kroppsbestraffning till frihetsberövande. 1825 tillskapades Styrelsen för rikets fängelser och arbetsinrättningar, som blev Fångvårds- och senare Kriminalvårdsstyrelsen. Syftet var att samla alla anstalter under en och samma huvudman, vilket inte tidigare hade varit fallet. Eriksson,Torsten, Kriminalvård. Idéer och experiment, Kriminologisk handbok,Norstedts & Söners förlag, Stockholm1995 (1967), Rudstedt, Staffan, I fängelset Den svenska fångvårdens historia,Tidens förlag, 1994. 504 Innan cellfängelsereformen trädde i kraft fanns förutom olika former av tukthus också fängelsefästningar, läns- och kronohäkten och mindre häkten. 505 Åman 1976, s. 108.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=