t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 258 1885.494 Enligt denna beordrades domstolarna att tillfråga riksarkivet innan arkivalier förstördes, och utgallringen skulle slutgiltigt godkännas av Kungl. Maj:t.Ytterligare arkivstadgor antogs därefter 1900 (Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående vissa offentliga arkiv, SFS1900:106),1903 (SFS1903:56), och1906(Kungl.Maj:ts nådiga förordning angående inspektion af vissa offentliga arkiv, SFS 1906:89). I 1907 års nationalupplaga av Sveriges rikes lag finns i rättegångsbalkens 7§, en not vid häradskista som förklarar att ordet syftar på “arkivlokal.”495 Det anges också i noten att denna mycket väl kan vara gemensam för hela domsagan. Idén om ändamålsenliga lokaler kom tydligt till uttryck i den nya lagberedningens slutbetänkande.496 Ett av målen med det förslag om statligt övertagande av lokalansvaret som beredningen resulterade i handlade just om detta:“Äfven hvad sjelfva byggnadernas beskaffenhet vidkommer beredes utsigt att erhålla ändamålsenligare och planmessigare inrättning än som med skäl kan förväntas, när byggnaderna uppföras af tingslagen”, skrev utredarna och preciserade hur de ansåg att tingshus borde utformas med avseende på funktioner och antal rum.497Viktigt att påpeka är att utredarna föreställde sig en framtida situation där domsagorna bestod av ett enda tingslag. Det skulle innebära att samtliga tingshus också innehöll ett kansli, ett begrepp som för övrigt tycks helt och hållet etablerat.Med kansli avsågs dock fortfarande domarens rum och därmed utgjorde det (ännu) inte det halvoffentliga utrymme som några år senare inreddes i domstolsbyggnaderna. Enligt betänkandet borde det tingshuset innehålla dels “sjelfva embetslokalerna” som bestod av ett större sessionsrum, två rum för domaren och ett brandsäkert arkiv, dels ytterligare minst fyra rum varav ett för åklagaren, ett för nämnden, ett för parter och vittnen och ett för vaktmästaren.498Till det sistnämnda rummet skulle också höra ett kök eftersom vaktmästaren enligt betänkandet borde bo i huset.Vi får tänka oss att notarien eller notarierna avsågs ha sin arbetsplats i domarens rum.Utredarna föreslog inga drastiska åtgärder. Istället skulle förnyelsen ske gradvis och i händelse av 494 Kunglig kungörelse ang. utgallring af handlingar ur offentliga arkiv, 5 juni 1885. 495 Utgiven av Ebbe Gustaf Flensburg, Frölén & Comp., Stockholm1907. 496 NLBa 497 NLBa, s. 252. 498 NLBa, s. 254. Ändamålsenliga tingshus Nya lagberedningens betänkande 1884
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=