rummet och r ä t te n 257 förstatligande av befintliga tingshus, och därför ansågs det nödvändigt att ta reda på i vilket skick domstolsbyggnaderna befann sig och i vilken mån de svarade mot domstolens behov.Arbetet omfattade ungefär två tredjedelar av landets omkring 300 tingsställen, men utredarna kommenterade inte det faktum att en tredjedel saknades. Sammanställningen skulle enligt betänkandet redogöra för de tingslag “hvilka äro försedda med egna tingshus”, och mycket riktigt inkluderades bara ett fåtal tillfälliga tingslokaler.492 Samtidigt saknas flera funktionsspecifika tingshus som var i bruk vid tiden. Det framgår inte heller av betänkandet vem som ansvarade för insamlingen av uppgifterna, det sägs endast att de infordrades. Troligen var det landshövdingarnas uppdrag, men om de i sin tur lät häradshövdingarna eller länsmännen göra arbetet är oklart.Att vi inte med säkerhet vet vem som stod bakom beskrivningarna är problematiskt i den meningen att föreställningarna om domstolsbyggnadens funktioner och utformning troligen varierade mellan olika aktörer. Det är också möjligt att Kungl. Maj:ts, landshövdingarnas och domarnas föreställningar om och förväntningar på domstolsbyggnader skilde sig åt beroende på vilken del av landet som avsågs, det vill säga att representanterna för centralmakten hade en idé om hur ett tingshus i söder skulle utformas och en annan om ett i norr. I fallet med uppgifterna i nya lagberedningens betänkande är det tydligt att samma typ av byggnader, uppförda vid samma tid, av likvärdiga material och med likartad planlösning, beskrevs och värderades på olika sätt beroende på i vilken del av landet de låg. Arkiveringsförhållandena kommenterades förvisso i denna inventering, men i enlighet med ovan nämnda resonemang om skillnader mellan olika landsdelar, är kommentarerna inte konsekventa.493Vissa tingshus som saknade arkiv bedömdes ändå som ändamålsenliga,medan andra ansågs olämpliga av just detta skäl. I de flesta fall kommenterades inte arkivförhållandena överhuvudtaget,och det gäller såväl dugliga som otjänliga lokaler.Att arkiven värderades olika är i sig en intressant företeelse som tycks visa att det ännu inte rådde konsensus i frågan. Det var inte givet i alla delar av landet, eller för alla inblandade aktörer, att ett tingshus för att anses lämpligt skulle rymma särskilda arkivutrymmen. Att frågorna kring arkivförhållandena och –förfarandet i tingshusen inte kom att lösas över en natt antyder också en kunglig kungörelse från 492 Exempelvis samtliga tingslag i Ångermanland. 493 Kommentarer om arkiv förekommer i 46 av 189 beskrivna tingslags lokaler.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=