rummet och r ä t te n 253 Arkivet, betraktat som funktion och som särskilt rum, kom att utgöra del i det juridiska och politiska etablissemangens föreställning om hur ett tingshus skulle utformas, från1800-talets mitt och framåt.Till grund för denna inte helt nya, men på ett nytt sätt formulerade idén låg flera faktorer. Det fanns en allmän debatt om arkivering som framför allt omfattade kyrkoarkivens skick och framtid, och i vilken dåvarande riksarkivarien tog ett samlat grepp om frågan och argumenterade för etableringen av landsarkiv.480 Föreställningen om ordnade arkivförhållanden gällde med andra ord inte bara tingshusen. Dessutom påverkades situationen av justitieombudsmannens JO kritik av rådande arkivförhållanden vid häradsrätternas kanslier. Slutligen framkom brister i arkivhållningen i samband med den översikt över domstolslokalerna i landet som genomfördes i samband med den nya lagberedningens arbete på 1880-talet. Även om idén om tingshuset som en arkivinstitution inte framträdde förrän under 1800-talets sista decennier, hade arkiv i bemär-kelsen särskilt utrymme - rum, skåp eller kista - för att förvara viktiga handlingar förekommit redan på 1700-talet. I 1734 års lag, rättegångsbalkens sjätte paragraf, stadgades att häradshövdingen skulle föra dombok, och i den sjunde paragrafen att varje tingsstad skulle rymma en häradskista för förvaring av insegel, riksdagsbeslut, allmänna stadgar och inte minst häradets andel av saköret, det vill säga bötespengarna.481 I domböckerna skulle alla handlingar som hade att göra med de olika ärendena, bindas in och därutöver skulle de också innehålla en förteckning över utdelade böter och hur dessa hade fördelats mellan behöriga. Vi vet inte hur häradsborna såg på frågan, om de i sina diskussioner kring tingshusens utformning inkluderade arkivfunktionen eller om det var ett initiativ som regelmässigt kom från häradshövdingen eller Kungl. Befallningshavande.Att idén om ett utrymme särskilt avsett för förvaring av domstolshandlingar, förekom så tidigt som på 1780-talet ger i varje fall skäl att tro att redan nämnda häradskistorna hade blivit för trånga för att rymma alla de handlingar som hörde till domstolen. Benämningen arkiv markerades både på flera av de förslagsritningar som häraderna i slutet av1700-talet skickade till överintendentsämbetet, och 480 Abukhanfusa, Kerstin (red.), Riksens arkiv: det gamla som det nya,Riksarkivet, Stockholm, 1994 och Fredriksson, Berndt,‘Arkivvetenskap - historia och framtid’,Arkiv, samhälle och forskning, 2002:2, s. 77-95, 2002. 481 Domböckerna skulle också skickas till hovrätten, som i regel mottog så kallade renovationer, det vill säga kopior av domböckerna. Ett insegel är ett sigilltryck som ska hålla ett dokument obrutet alternativt stadfästa en officiell handling.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=