rummet och r ä t te n 245 hus 1913, också det ritat av Boman.Ankarcronas val av formspråk särskilde sig men följde samtidigt tidens anda.Vad gäller anknytningen till den lokala byggnadstraditionen, som man möjligen hade kunnat förvänta sig att tingslagen skulle kräva i en bygd som Dalarna, fanns inte tillstymmelse till sådan i något av ovan nämnda fall. Tingshuset invigdes 20 december 1918med en religiös betraktelse förrättad av prosten, i själva tingssalen. Därefter talade landsfiskalen och återgav historien bakom byggnaden, så kom häradshövdingens tal och sedan förklarades tingshuset invigt av landshövdingen som också delade ut den prestigefullaVasaorden till Gustaf Ankarcrona. Slutligen utdelades också guldmedaljer ut till fem av nämndemännen, av typen “För medborgerlig förtjänst.” Direkt efter invigningsceremonin påbörjades det avslutande hösttinget med de prominenta gästerna som åhörare och på eftermiddagen samlades hela sällskapet på gästgiveriet. Det nya tingshuset blev till en början ett periodvis ganska ödsligt hus och framför allt användes den stora salen sällan. På 1910- och 1920-talen sammanträdde rätten ungefär en gång i månaden och varje ting varade mellan en och tre dagar, och däremellan arbetade häradshövdingen och en eller två notarier med skrivarbete i kansliet. Då och då lämnade häradshövdingen över ansvaret till den mest erfarne av notarierna, som ensam kunde både hålla ting och sköta den löpande ärendehanteringen. Det omfattande skrivarbetet gjordes för hand och förutom juristerna sköttes mycket renskrivning av två kvinnor som utförde arbetet i sina hem.472 Arbetet med rättegångsprotokollen utgjorde bara en liten andel av arbetsbördan. Det fanns en mängd andra dokument som skulle renskrivas och ibland kopieras i flera exemplar: inteckningar, lagfarter och bouppteckningar för att nämna några. Jämfört med tidigare förhållanden innebar emellertid de nya lokalerna en flytt in i den moderna tiden; spatiösa rum med hög takhöjd, centralvärme, vattenklosetter och ett stort arkiv från vilket domböckerna kunde plockas fram och användas utan att först behöva tinas.473 Kansliet, det vill säga notariernas och häradshövdingens arbetsplats, 472 Karl-Gustaf Hjärnes samt Berndt Nycanders tal vid tingshusets femtioårsjubileum Tre Kullor 20 december 1968, NMA, DPA, Leksands tingsrätt. 473 Leche skrev om de djupfrysta domböckerna och uppgiften har han uppenbarligen fått från Berndt Nycander som i sitt tal 20dec 1968formulerade sig i frågan på precis samma sätt som Leche i boken.Troligen hade Leche fått både Hjärnes och NyTingshus som rum i användning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=