t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 244 spår av CarlWestmans arbeten, rådhuset i Stockholm som hade recenserats i TekniskTidskrift 1916, och inte minst tingshuset i Nyköping som också hade presenterats i tidskriften några år tidigare.469 Att Ankarcrona ofta hade vistats på byggplatsen och satt en ära i att råda över alla detaljer och skapa nya lösningar i byggande stund, hade måhända inte bara med hans kontrollbehov och starka skaparkraft att göra. Det skulle också kunna ses som ett uttryck för den radikala syn på arkitektens arbete som hade förts fram i debatten under 1910-talet, framför allt av just Westman som hade agerat biträdande byggledare på sitt eget rådhusbygge.470 Eva Eriksson skriver att det fanns de som strävade efter att låta arkitekterna verka lika mycket på plats som vid ritbordet. Hon refererar bland annat till den samtida diskussionen i England och Tyskland, som hade sitt ursprung i de stora restaureringarna där de medeltida byggnadshyttorna framställdes som idealet. Ankarcrona hymlade inte med att de svenska stormaktsslotten utgjorde hans förebilder. De djupa fönsternischerna i vestibulen utformades som sittplatser, dörrarna i hela byggnaden brunlaserades och försågs med förzinkade järnbeslag, möblerna i tingssalen gjordes i barockstil och nämndemännens stolar fick sitsar klädda med ljust kalvskinn. I den öppna spisens krön i vestibulen lät han till och med infoga en relief föreställande GustavVasa, vars original hänger på Gripsholms slott. Det enda rum vars inredning kan sägas alludera på tingslagets egen byggnadshistoria var nämndemännens, där möblerna målades i “dalstil.”471 Kanske kan tyckas att arkitektens intresse för den lokala traditionen borde ha inspirerat honom att rita en träkonstruktion, lik tingshuset i Älvdalen, Dalarna, som hade uppförts några år tidigare, eller det i Sollefteå, Ångermanland. Samtidigt fanns i Dalarna flera tingshus som till sin konstruktion och struktur var föregångare till huset i Leksand och som hade stått färdiga bara några år tidigare, samtliga ljusputsade stenhus med ett formspråk som kan karaktäriseras som nybarock med drag av jugend. I Mora stod ett nytt sådant färdigt 1902, ritat av Nils Nordén och Ernst Stenhammar, i Ludvika ritades ett av Gustaf Améen och byggdes 1906-07, i Falun togs ett nytt tingshus i bruk 1910, ritat av stadsarkitekt Klas Boman, och slutligen fick Hedemora ett nytt tings469 Jönåkers, Rönö och Hölebo häraders nya tingshus i Nyköping stod färdigt 1910 och presenterades iWestman, Carl, ‘Tingshus i Nyköping för Rönö och Jönåkers härader’,Teknisk Tidskrift 1911:10, s. 133-137, 1911. 470 Eriksson, Eva, s. 239-255. 471 ‘Tingshuset i Leksand’, Tidning för Falu Län och Stad, 1918-12-18.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=