i nl e dn i ng 24 Med texter avsåg han alla de dokument i vilka byggnaden finns representerad, med andra ord inkluderas också fotografier, ritningar, grafer och diagram som ofta används i texter.Utifrån sina undersökningar ordnade han typerna i tre grupper som relaterar till vad byggnaderna gör (“practice”) och därmed betyder (“meaning”): byggnader som reglerar relationer mellan människor, som producerar kunskap, och i vilka saker produceras.32 Slutsatserna handlade till stor del om maktrelationer och rummets betvingande karaktär.33 Markus betonar byggnadernas förändrade funktioner och betydelser över tid såsom en viktig aspekt av undersökningen vilket tidigare studier sällan har tagit hänsyn till eller har haft en annan hållning till: “From the moment it is conceived, through its design, production, use, continous reconstruction in response to changing use, until its final demolition, the building is a developing story, traces of which are always present.”34 Den idealistiska eller essentialistiska synen på det byggda, som präglade äldre forskning, innebar att forskarna betraktade byggnadens ursprungliga betydelse, själva meddelandet, som om för det första ett sådant existerade och för det andra det satt i materian självt. Markus ser betydelsen som kopplad till funktionen, vilken i sig är föränderlig, och behandlar också den metodiska svårighet det medför att undersöka just användningen. Samtidigt tycks han inte göra skillnad mellan bruket som det beskrivs i ritningar och dokument, och det bruk som sedan kom att äga rum. Som jag tolkar det handlade hans tillvägagångssätt om källkritik, att vi oftast inte kan veta hur byggnaderna användes, men det kan tyckas märkligt att han inte lyfter frågan. För att undersöka frågan om rumsordningens konsekvenser för användningen och för brukarnas relationer till varandra har jag också valt att närma mig syntaxanalysens tillvägagångssätt, inte i matematiskt hänseende, utan i första hand dess analytiska grepp. Undersökningar av rumsordning förekom i många bebyggelsehistoriska studier långt innan skolbildningen kring begreppet syntax etablerades på 1980-talet.35 Forskare som Birgit Gejvall – Seger i1800-talets stockholmsbostad:en studie över 32 Vad gäller kunskapsproducerande byggnader uttryckte han det just så, att byggnaderna gör kunskapen. Markus s. 169,“buildings which produce knowledge”. 33 I samma forskningsområde befinner sig Kim Dovey som medFraming Places Mediating power in built form, Routledge, London, 1999, också ägnade sig åt frågan om makt genom byggnader. 34 Markus, s. 5. 35 I slutet av1970- och början av1980-talet arbetade en forskargrupp vid Bartlett,UCL (University College London), med att ta fram redskap för arkitekter som sökte för-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=