rummet och r ä t te n 233 tiska preferenser var tydliga och han var en tongivande man i det lokala offentliga livet, ordförande i byggnadsföreningen Svea och en av grundarna till Leksands hemslöjdsförening. I Dalarna som svenskt ideal karaktäriserade journalisten och kulturhistorikern Gustaf Näsström Ankarcrona som en färgstark men inte särskilt kunnig festmarskalk, Leksands eget skönhetsråd, “munter bland de stilfullt muntra men stursk och befallande gent emot dem som inte höllo takten.”450 Kanske var han helt enkelt ett givet val, en person som inte kunde förbigås. På våren 1916 presenterade Ankarcrona flera förslag, varav det som omnämndes som “nr 2” utgick från tio punkter.451 Det innebar bland annat en utbyggnad av tingssalen, vilken också skulle förses med nya fönster, en omdisponering av rummen för att utvinna toaletter och rum för advokater och parter, sammanbyggande av arkivet med tingshuset samt att hela byggnaden skulle reveteras och slamputsas. Inget av förslagen ansågs emellertid tillfredsställande och det var i synnerhet arkivfrågan som förblev olöst.452 Idén att uppföra ett helt nytt hus diskuterades parallellt, och att det framför allt var den ekonomiska aspekten som hindrade kommittén från att fatta beslut antydde landsfiskalen också i sitt invigningstal. Nybyggnadstanken framstod nämligen i nytt ljus när tillfälle yppades att sälja det gamla tingshuset och tingsplatsen för 25.000 kronor.Med tanke på att entreprenadkontraktet som senare tecknades och som omfattade hela den nya byggnaden inklusive material uppgick till 71.000 kronor kan försäljningssumman verka högt satt. Särskilt hög framstår den när det visar sig att samme man, byggmästaren Hallmans Per Karlsson, som köpte det gamla huset också skulle uppföra det nya. Hallmans Per Karlsson från Tibble var en av traktens mest respekterade byggmästare och under 1900-talets första decennium hade han uppfört några av ortens främsta byggnader, bland annat den tidigare häradshövdingens väldiga villa “Claësons minne” efter ritningar av Ernst Stenhammar, nykterhetsrörelsens samlingslokal Sveasalen efter ritningar av Gustaf Theodor Wallén och Axel Munthes Hildasholm efter ritningar avTorben Grut. Karlsson hade börjat sina yrkesverksam450 Näsström, Gustaf, Dalarna som svenskt ideal,Wahlström &Widstrand, Stockholm, 1937. 451 LU,TNDA, Ankarcrona Gustaf, Förslag nr 2 1916, till omändring af tingshuset i Leksand.Arbetsbeskrivning till åtföljande fasadritning och plan. 3.3.1916. 452 Leche 1968, s. 35. 453 Björklöf, s.13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=