t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 232 bygden, fanns gästgivaregård, flera hotell, post, banker och provinsialläkare, dessutom ett ångsågverk, en åkdonsfabrik, glasmästeri, garveri och flera snickerier.447 Förutom ett lokalt centrum var Leksand sedan ett par decennier tillbaka också en etablerad turistort och flera vid tiden kända kulturpersonligheter höll sig med sommarboende i trakten, bland andra Hugo Alvén och Axel Munthe. När sammanslagningen var ett faktum kom frågan om byggande av ett nytt tingshus upp igen. Enligt landsfiskalens tal vid invigningen av det nya tingshuset bildades en tingshuskommitté bestående av länsman (senare landsfiskalen), tre nämndemän (sannolikt jordbrukare), två folkskollärare och en fanjunkare.448 Häradshövdingen utsågs till sammankallande och ordförande, men han framstår inte som drivande i byggprocessen. Enligt landsfiskalen hade kommittén först att utreda om det var möjligt att bygga om och till det gamla huset och för en sådan lösning talade framför allt “helgden öfver den gamla tingshusplatsen, som för sitt ändamål helt säkert varit använd så långt tillbaka i tiden som lag och rätt skipats i dessa bygder, och vördnaden inför det gamla tingshuset af okänd ålder, hvilket säkerligen för sin tid varit ett betydande byggnadsverk, men äfven ekonomiska hänsyn i det man trodde att en ombyggnad skulle blifva betydligt billigare än en nybyggnad.”449 Kommittén hade därför först uppdragit åt konstnären Gustaf Ankarcrona att ta fram skisser på en om- och tillbyggnad.Tyvärr framgår inte av materialet vilka direktiv han hade fått, till exempel går det inte att utläsa huruvida kommittén övervägde men avfärdade tanken att inreda en haradshövdingevåning i huset såsom var brukligt i andra tingshus vid tiden. Varför just Ankarcrona utsågs framgår inte heller av källmaterialet, men valet var inte förvånande. Han var visserligen inte formellt arkitektutbildad, men ägnade sig vid den här tiden nästan helt åt att rita hus. Nya församlingshuset i Leksand som hade byggts 1913 och inte minst ortens sockenstuga, eller kommunhus som det egentligen var, som hade uppförts året därefter, ritades båda av Ankarcrona. Hans esteand, 1991,Andersson, Roland, Bebyggelse i Leksands Noret 1826-1979: kulturhistorisk miljöanalys, Dalarnas mus., Falun, 1979, Blom,Tarras, Gästis i Leksand: om den anrika gästgivargården vid kyrkvallen, Leksand, 1974. 447 Björklöf, s. 18. 448 Landsfiskalen A.Thorells (Thorell) tal är inlagt som en bilaga i häradsrättens domboksprotokoll från 20 december 1918 men en kopia förvaras också Dokumentationsprojektets arkiv, NMA, DPA, Leksands tingsrätt. 449 Thorell.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=