rummet och r ä t te n 219 eller kronofogden. Länsman hade på så vis, genom sin praktisk ekonomiska relation till huset, ett slags övertag i brukssituationen; här var han känd, här kände han varje vrå. Kontrollfunktionen hade gjort att tingshuset i sin helhet hade blivit hans, och därutöver hade han dessutom en för honom anvisad kammare som inte var tillgänglig för allmogen. Ritningarnas beteckningar “kronobefallningens rum” eller “rum för kronobetjäningen” syftade i regel på länsmans kammare. Nämndemännens ställning i lokalsamhället har beskrivits i flera sammanhang liksom nämndens betydelse som garant och kännetecken för den folkliga förankring som de flesta menar präglar svensk rättstradition.426 Om häradsnämndens sammansättning, storlek,befogenheter och makt i rättsprocessen vet vi också ganska mycket,men desto mindre om ledamöternas plats och relationer i tingshuset, när de anlände, var de övernattade och intog sina måltider etc. I jämförelse med häradshövding och skrivare, som vanligtvis inte var uppvuxna i trakten, varierade sannolikt deras agerade i rummet mer från en trakt till en annan beroende på lokal sedvana och enstaka tongivande individer. Många gånger figurerade nämndemän i tingshusbyggandets planeringsprocess och var bland häradsborna de som hade störst inflytande över tingshusets utformning, vid sidan av byggmästaren, länsman och häradshövdingen. Att de vanligtvis disponerade ett särskilt rum, ibland mycket stort, pekar också på att de tog tingshuset i anspråk med visst mått av självklarhet. I Fillinge fick de ett rymligt rum i anslutning till köket, i Kåkinds härads tingshus i Värsås, Västergötland, förfogade nämndemännen över ett rum på bottenvåningen som var lika stort som tingssalen på andra våningen. Att skissen som hade upprättats i Stranda härad föreslog att allmoge och nämnd skulle dela på ett vindsrum, “öfver köket nämnd och allmogens rum under afbidan af företräde hos Rätten” visar samtidigt att nämndemännen inte alltid avskildes från den menighet vars ärenden ledamöterna också var satta att döma i.427 426 Westman, Karl Gustaf, Häradsnämnd och häradsrätt under 1600-talet och början av 1700-talet: en studie med särskild hänsyn till uppländska domböcker,Uppsala,1927, Lindstedt, Gustaf ‘Häradsnämnden, dess tillsättning och funktion’ samt Munktell, Henrik ‘Häradsrätt och häradsnämnd’ Domsagorna i Sverige., Igo-förl., Stockholm, 1944, Modéer 1994, s. 41-44, Inger, s. 50-51. 427 RA,ÖA,Ritningar av profana byggnader i landsorten,Mönsterås tingshus, Kalmar län, häradets eget förslag. Nämnden och allmogen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=