rummet och r ä t te n 211 hövdingen. Under en av sina resor i Skåne beskriver Anders Tidström rättssalen i Andrarum som den var utformad vid hans besök1756:“Häradssalen var afskrankad, att allmogen fick stå emellan dörren och skranket. Främst stod ett ovalt bord, dervid långbord, vid hvilka nämndemännen såto, och parternas ställe var emellan dessa 3 borden.”408 Hans redogörelse pekar på tre viktiga förhållanden som präglade salarna vid tiden; rätten satt ofta vid ett vanligt bord men bakom ett skrank, parterna saknade bord och stolar men stod innanför skranket, och åhörarna stod upp under förhandlingarnas gång. Också i Louis de Geers novell “Urtima ting”, som baseras på hans erfarenheter av tingshållning i början av 1800-talet, skildras hur både parter och vittnen träder innanför skranket för att tala till rätten.409 I Fillinge öppnade sig skranket framför domarens bord så att vederbörande kunde ställa sig på podiet och höras och synas av såväl rätten som åhörarna. I redan nämnda Nordmarks härads tingshus i Långelanda,Värmland, satt nämndemännen i en halvcirkel runt domarsätet och vände ryggen mot åhörarna, men även här är det troligt att man fick gå innanför skranket, ända fram till domarens bord. Som jag tolkar det tjänade sargen som löpte på skrankets utsida snarast för tingsmenigheten att hålla i, luta sig mot, när de trängde sig fram för att höra vad som sades. En annan ålderdomlig inredning, som också härrör från tiden är Kåkinds härads tingshus iVärsås,Västergötland, där utrymmet innanför skranket var mycket rymligt och upptog nästintill en tredjedel av salens yta. Samma form av inredning syns i ritningen till Villåttinge härads tingshus i Malmköping från1780-talet.410 Vi vet inte om den förverkligades, men enligt förslaget uppläts två tredjedelar av salen åt rätten och parterna, och en tredjedel åt åhörarna. Den väggfasta bänk som löpte kring hela rummet, även innanför skranket, var inte avsedd för nämndemännen, som hade andra anvisade platser, och det är troligt att man i Malmköping till och med tänkte sig åhörare sittande på samma sida om skranket som rätten. 408 Tidström,Anders,AndersTidströms resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756: med rön och anmärkningar uti oeconomien, naturalier, antiqviteter, seder, lefnads-sätt, Dansk-skaansk forl., København, 1980[1891], s. 70Tidström var mineralog och kemist och lärljunge till Linné.Andrarums tingshus tjänade visserligen en bergslagsrätt men det finns ingen anledning att tro att det skilde sig väsentligen från andra tingshus. 409 De Geer 1892b. 410 Originalet förvaras av Malmköpingsortens hembygdsförening men finns publicerad i Sturkell 2009, s. 42.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=