i nl e dn i ng 20 betskraft men tog hjälp av en arkitekt för att få ritningar till en byggnad med passande stil.”19 I motiveringen till byggnadsminnesförklaringen av tingshuset i Vara skriver länsstyrelsen i Västra Götaland att huset är “ett välbevarat exempel på en offentlig byggnad i en påkostad träarkitekturstil. […] Tingshuset har ett samhälls- och socialhistoriskt värde för orten Vara och speglar det nya järnvägssamhällets betydelse som centralort för den omkringliggande bygden.”20 I detta fall beskrivs inte bara relationen mellan byggnadens form och dess funktion, tingshusets uppförande illustrerar också geografin och transportsystemen bakom nya produktionsförhållanden. Inom ramarna för bevarandediskursen är tingshuset en enfunktionell (tingshus) institution vars utformning (särskild, påkostad, representativ) förklaras av funktionen (domstol). Det är ingen orimlig historieskrivning som kulturmiljövården därmed bidrar till, men i likhet med resonemangen i Svensk stad och Modéers texter är det inte i första hand studier av byggnaderna, som sådana, som ligger till grund för analysen. Vilket är så mitt studieobjekt och vilka är mina utgångspunkter? I mötet med flera av tingshusen slog det mig att den arkitektoniska och rumsliga gestaltningen inte föreföll ha sin grund i rättsväsendets praktik eller behov, i varje fall fanns inga uppenbara paralleller. Jag kunde också konstatera att bilden av det historiska tingshuset som representation för rättsskipningen eller kronan, verkade kompliceras av de fakta att huset bekostades och uppfördes av lokalsamhället, att det också och samtidigt var festlokal och bostad, och att det mellan rättegångarna användes för helt andra ändamål. Det verkade med andra ord relevant att ifrågasätta och undersöka, snarare än utgå från, relationen mellan form och funktion. Den här avhandlingen handlar om svenska tingshus uppförda och använda under tidsperioden 1734-1970 då lagbestämmelsen om tingshusbyggnadsskyldighet var gällande. Syftet är att undersöka tingshusens utformning med avstamp i det ofta förgivettagna sambandet mellan form och funktion. Är det möjligt att förstå utformningen genom att knyta den till byggnadernas funktioner? Med utformning avses här 19 Västerbotten genom tiderna d. 1, Kulturmiljöer av riksintresse iVästerbottens län, Karin Eriksson, Jan Sundström, Umeå, Länsstyr.,Västerbottens län, 1991. 20 Byggnadsminnesförklaring av f.d tingshuset i Vara.Vara Iden 12,Vara socken och kommun,Västergötland, beslut 2004-09-02, LänsstyrelsenVästra Götaland. Syfte och frågor
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=