b i l d 34 199 lande till sedvanan.Visserligen användes traditionen som argument av dem som förespråkade att det nya tingshuset skulle uppföras på den gamla tingsplatsen, men i slutändan tycks lagbestämmelsens formulering inte ha varit avgörande för lokaliseringen. Beträffande tingshuset i sin sociogeografiska kontext kom byggnaden att utgöra del i den täta bebyggelsestruktur som präglade många av de södra landskapens byar.Ofta samlades olika verksamheter sida vid sida, jordbruk, gäst-, skjuts- och tingshållning, ibland kyrka och prästboställe. Jämför vi tingshusen med allmogens bebyggelse i övrigt särskilde de sig i flera avseenden: Dimensionerna i första hand, stensockeln som timmerstommen ställdes på, brädfodringen, tegel- eller skiffertaket, och inte minst de stora fönsterytorna.Viktigt att poängtera är att många tingshus inte uppfördes efter förlagor framtagna eller granskade av över34. Det var inte ovanligt att slutstenen ovanför huvudentrén försågs med någon form av inskription.Här i Litslena,Uppland, där häradsborna helt enkelt låtit hugga in “Trögds härads Tingshus Bygt 1774”. Foto Olinska stiftelsen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=