rummet och r ä t te n 193 I Kinnefjärdings härad hade tingshusbyggnadsskyldige låtit ta fram ett förslag på nytt tingshus vilket skickades till Kungl. Maj:t där det reviderades och antogs 1784.367 När huset i Kållängen stod klart tre år senare var avvikelserna från den godkända ritningen uppenbara.368 Där överintendentsämbetets arkitekter hade föreslagit en något asymmetrisk plan med olika storlek på köket och kammaren väster om salen, byggdes istället tingshuset med en fullständigt symmetrisk plan bestående av två lika stora kammare på var sida om salen.369 I vilket av rummen bakugnen ursprungligen tog plats är svårt att säga, men det är troligt att byggmästaren valde att följa det ursprungliga förslaget och murade upp ugnen i kammaren längst åt sydväst, medan den eldades och nyttjades från köket vägg i vägg. På förslaget syns ugnen uppta nästan en fjärdedel av ytan i nämnda kammare och ställd mot dess bakre vägg syns dessutom en mörkmarkerad rektangulär eldstad som till sin utformning skiljer sig från övriga eldstäder på ritningen.Troligen symboliserade den en fyrkantig kakelugn.Att döma av räkenskaperna från byggandet murades flera spisar i huset men bara en kakelugn, vilken troligen ställdes i häradshövdingens rum.370 Förklaringen till avvikelserna ligger troligen i det faktum att huset var uppfört på en gammal husgrund, och källare. Som jag nämnde tidigare var häradsbornas tanke från början att använda stora delar av det gamla tingshusets murverk men eftersom huset visat sig vara i sämre skick än beräknat, väggarna fyllda med jord och “andra otjänligheter”, valde byggmästaren enligt syneprotokollet att uppföra ett helt nytt hus men att återanvända byggnadsmaterialet.371 Att det lades på exakt samma plats och gavs delvis samma proportioner pekar också på att fundamenten var de samma och betingade det nya husets grundformer.Märkligare är måhända att också fönstersättningen i det nyuppförda huset 367 RA, ÖA, Profana byggnader, äldre serien, DII ba:2. De godkända originalen i LG, Kinnefjärdings häradsrätts arkiv. 368 Märkligt nog nämner inte Hallbäck denna markanta skillnad i sin skrift. 369 Det som talar för att planen alltid sett ut på detta sätt, det vill säga såsom uppmätningen från2003visar, är att man inte gärna flyttade en murad vägg, inte minst eftersom murstocken vid slutet av 1700-talet vanligtvis var sammanmurad med väggen. Själva eldstaden kunde lättare flyttas eftersom murstock/skorsten vilade på murverket. 370 Rester av gulglaserad kakelugnar med bruna stänk återfanns vid undersökningen av byggnaden 2003. 371 LG, Kinnefjärdings häradsrätts arkiv, Protokoll från hösttinget 19 oktober 1787, Domboken hösttinget 1787.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=