t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 192 gängse byggnadsskick. Både i de tingshus där överintendentsämbetet aldrig var inblandade och i de där häradsbornas egna förslag låg till grund för en arkitektritning, förekom dessutom andra lösningar på hus med dubbel bredd.365 Det kan i sig tyckas märkligt med tanke på salsplanskonstruktionens stabiltet, och den mest sannolika förklaringen är att det ännu saknades full förtrogenhet med byggnadssättet. De flesta härader som korresponderade med överintendentsämbetet valde att i princip, men inte i detalj, följa den konstruktion och rumsdisposition som Kungl.Maj:t hade godkänt.366 Några generella slutsatser om avvikelserna karaktär går emellertid inte att dra, utom möjligen att häradsborna tycks ha förhållit sig pragmatiskt till ritningarna som kom tillbaka från Stockholm.Exemplen från Fillinge och Kållängen antyder också att häradsborna var benägna att hålla fast vid sin ursprungliga plan, i det förstnämnda fallet behöll man kronolänsmans rum som överintendentsämbetets arkitekter hade tagit bort, i det senare fallet byggde man återigen en symmetrisk salsplan istället för den assymetriska rumsdisposition ämbetet hade föreslagit. I Fillinge avvek dispositionen från ämbetets förslag i den meningen att man dels satte upp en vägg och delade den godkända ritningens “rum för nämnden” i två rum, dels att man tog upp en dörr mellan skrivarens rum och häradshövdingens. I det färdiga huset fick därmed länsman, som hade fungerat som kassör under byggprocessens gång och dessutom arvoderats för både nedlagt arbete och hantverkarnas kosthåll, disponera kammaren direkt till vänster om den stora förstugan.Varför dörren mellan skrivarens och häradshövdingens rum var nödvändig är svårt att förstå, och den härrörde inte heller från häradsbornas eget förslag där ingen sådan förbindelse är inritad. Behövde man måhända kunna röra sig mellan kamrarna utan att det störde arbetet i salen, i många andra tingshus från tiden fanns just en sådan dörr. 365 Andersson, Göran & Blomberg,Anna, Väggar,Timmerdraget, Östersund, 2008. 366 Ett litet antal byggnader förverkligades aldrig: Lane härads tingshus i Herrestad, Bohuslän (1769), Östra härads tingshus i Lyckeby, Blekinge (1793) stenhuset i Årstad, Halland (1777). Om några byggnader saknar jag närmare uppgifter eftersom de rivits eller byggts om; Östra härads tingshus i Vetlanda, Småland (1808), Lysings härads hus i Ödeshög (odaterade ritningar),Albo härads hus i Skåne (1813), Lösings härads hus i Styrstad, Östergötland (odaterad, kraftigt ombyggd)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=