t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 188 den som beskrivs i ett brandsyneprotokoll från1811.359 Huset hade med stor sannolikhet uppförts med ritningen som förlaga. Syneförrättningen genomfördes av kronobefallningsmannen, med hjälp av nämndemännen och gästgivaren. Eftersom tingshuset var uppfört vid gästgivaregården i Grohed var gästgivaren närvarande för att bistå förrättningsmännen. Enligt protokollet var tingshuset uppfört av grantimmer på stenfot och hade tegelklätt italienskt tak och brädklädda, rödfärgade fasader.360 Det var inrett med förstuga, tingssal, fem kammare och kök. Förstugans väggar var klädda med bröstpanel, och det fanns två fönster med tjugo rutor och dubbla utgångsdörrar med lås.Till höger gick dörren till allmogens kammare som hade en murad spis av tegel och till vänster dörren till köket som var försett med spis och bakugn. De övriga fyra kamrarna användes av nämndemännen, kronofogden, skrivaren och häradshövdingen, varav de tre sistnämnda var försedda med kakelugnar istället för de spisar som fanns i övriga rum. Rakt fram i förstugan var dörren in till tingssalen som var inredd med tre väggfasta, blåmålade bänkar och en avskrankning för tingsrättens och parternas bekvämlighet “från menighetens trängsel.”361 Ett dokumentskåp med fyra dörrar fanns också i salen.Alla rum i huset var klädda med panel som nådde till fönstren och fönsterbågarna liksom dörrarna var oljemålade.Väggarna ovan panelen var klädda med karduspapper, medan taken var limfärgade. Det finns flera aspekter på protokollet som är värda att kommentera. Att tingssalen var belägen mitt i huset framgår inte explicit men med tanke på beskrivningen av rummens läge i förhållande till varandra, och ritningens karaktär, är det sannolikt att huset byggdes i enlighet med ritningen.Värt att observera är också att förrättningsmännen benämnde rummen med hänvisning till vem som nyttjade dem, i det här fallet hade huset specifika rum för var och en av aktörerna vid tinget: häradshövdingen, skrivaren, fogden, nämndemännen och allmogen. Statusskillnaden dem emellan markerades endast av kakelugnarna. 359 RA, SVAR, Brandsyneprotokoll för brandförsäkring av Inlands Fräkne härads tingsbyggnader,Häradets innevånare försäkringstagare, Allmänna brandförsäkringsverket 1811. 360 Ett italienskt tak syftar i regel på ett valmat säteritak.Ritningen från riksarkivet visar ett mansardtak med valmad spets,möjligen har syningsmannen inte haft termerna klart för sig eller frångicks ritningen. 361 RA, SVAR, Brandsyneprotokoll för brandförsäkring av Inlands Fräkne härads tingsbyggnader,Häradets innevånare försäkringstagare,Allmänna brandförsäkringsverket 1811.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=