rummet och r ä t te n 187 Den symmetriska salsplanen,eller den karolinska planen som Erik Lundberg skriver i Svensk bostad, förekom på landsbygden innan överintendentsämbetets arkitekter började ha inflytande över det offentliga byggandet.356 Den återfinns bland mönsterritningarna av militära boställen som tillkom i slutet av 1600-talet, i prästboställena från samma tid och inte minst i många av de mindre herrgårdarna.357 Beträffande tingshusen finns också exempel uppförda under karolinsk tid med klassisk salsplan. Kinnefjärdings härads gamla tingshus från 1680-talet är kanske det mest anmärkningsvärda eftersom det var föremål för en noggrann uppmätning innan det ersattes av ett nytt hus 1784.358 Uppmätningen visade en symmetrisk salsplan med hela sex kammare, sal och förstuga, och på den låga byggnaden vilade ett enormt voluminöst valmat sadeltak. Intressant i sammanhanget är dels att huset uppfördes vid ungefär samma tid som Erik Dahlberg och NicodemusTessin d.y tog fram sina mönsterritningar av militärboställen, dels att rumsdispositionen, salsplanen, kom att prägla tingshusens utformning ända in i modern tid. På riksarkivet finns en odaterad ritning föreställande “Tingshusbyggnad uti Inlands Fräkne härad, Grohed” som att döma av utformningen upprättades ett hundratal år efter Kinnefjärdings första tingshus stod färdigt, det vill säga någon gång under 1700-talets två sista decennier. Ritningen visade en snarlik rumsdisposition med centrerad huvudingång, klassicerande fronton och valmat sadeltak.Tanken var emellertid att huset skulle byggas av trä, knutarna var inklädda och väggdimensionerna tunna. Enligt ritningen skulle det inrymma tingssal, kök och ytterligare fem rum på en och samma våning. Den föreställde med andra ord en traditionell salsplan av det större formatet. Formen på den byggnad från slutet av1800-talet som finns kvar idag, överensstämmer i stora drag med ritningen,med undantag av sadeltaket som inte är valmat och arresten som är inredd intill förstugan. I övrigt är likheterna stora, trots att ritningen med stor säkerhet utgjorde förlaga till ett äldre tingshus. Ritningens rumsdisposition stämmer dock helt och hållet överens med 356 Lundberg, s. 163. 357 Ehrensvärd1969, s. 66, Giertz,Martin, Svenska prästgårdar: kulturarv, trädgårdar, byggnadsvård, Carlsson, Stockholm, 2009, s. 27. 358 Hallbäck, s. 14, uppmätning gjord av Johan Gottlieb Günther 1780. Uppmätningsritningen skall enligt Hallbäck vara arkiverad på Riksarkivet men han anger inte var. Den återfinns inte i överintendentsämbetets ritningsarkiv. Rumsdispositionen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=