t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 186 mitten av 1790-talet, efter ritningar framtagna för Bräkne härads räkning och fönstren i detta murade hus var mycket riktigt osedvanligt höga, närmare två meter. Sett till de mest ålderdomliga av de bevarade tingshusen, exempelvis Hammarkinds härads tingshus i Mogata,Östergötland (cirka 1700), och fotografier av dessa hus tagna i slutet av1800talet innan man genomförde föråldrande restaureringar, förefaller det som om kvadratiska öppningar med fönster om två bågar med två kvadratiska lufter i varje var vanliga. Även fönster med tre lufter i var båge tycks ha förekommit i de byggnader som uppfördes strax efter 1800. Kållängens tingshus,Västergötland (1785), har sammanlagt tio fönster med två bågar och tunna blyspröjsar som håller ihop tolv lufter i varje båge. Fotografier tagna innan den stora renoveringen som utfördes på 1920-talet, då fönstren togs ur och renoverades eller ersattes, visar att fönstren även då var uppbyggda på detta sätt. I häradets bygghandlingar finns märkligt nog bara räkningar på fönstersten och fraktande av fönstersten, men inte på själva fönstren.355 Fönstertypen och -sättningen i de tidiga tingshusen, såväl trä- som stenhus, antydde sällan salens plats i byggnaden såsom de kom att göra i tingshusen under senare tid.Vanligtvis hade tingssalen två fönster och vardera kammaren ett, om det fanns vindskammare kunde också dessa ha ett fönster. I enlighet med ritningarna förekom i några byggnader, exempelvis Fillinge och Kållängen, ett takfönster eller till och med en liten kupa placerat i takfallet ovanför ingången. Det var dock lika vanligt att man valde att frångå ritningarna och uppföra tingshuset utan oxöga, såsom i Hede och Bullarens häraders hus i Hede eller NorraVedbo härads hus i Hullaryd, båda uppförda under 1700-talets sista år. Under första hälften av 1800-talet skedde inga radikala förändringar av de nya tingshusens exteriör.Tegeltak och brädfodring förekom redan i slutet av1700-talet men blev sedan regel i södra Sverige. Däremot förekom frontespiser oftare från1820-talet och framåt, än de gjorde i slutet av 1700-talet, se exempelvis Sunnerbo härads tingshus i Ljungby, Småland (1821), Leksands, Åls och Bjursås tingslags hus i Leksand (1823), Östra härads hus i Lyckeby, Blekinge (1850) eller Kinds härads tingshus i Svenljunga (1857). 355 LG, Kinnefjärdings häradsrätts arkiv, Räkning öfver Omkostnaderna som uppgåt till Kållänga Tingshus Nybyggad 1787.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=