i nl e dn i ng 18 som i fallet med Göran Lindahls studie av svenskt kyrkobyggande, har analysen handlat om att redogöra för hur nya synsätt och idéer medförde nya funktionskrav, som i sin tur förklarar byggnadernas utformning.11 I andra, som i Karin Arvastsons och Cecilia Hammarlund-Larssons undersökning av kommunalhusen, fokuserade forskarna direkt på att förstå byggnaden som en spegling av samtidens synsätt – det vill säga vad byggnaden representerar. De sistnämnda författarna är etnologer och deras arbete placerar sig mitt emellan kulturanalysens tillvägagångssätt, såsom det har formulerats i Sverige av bland andra Jonas Frykman och Orvar Löfgren och vars syfte är att “avlocka” det förgivettagna på all kulturell information, och en studie med funktionalistiska förtecken där det handlar om att förklara företeelser och ting med avstamp i teorier om kontextens ekonomiska och sociala villkor.12 En i sammanhanget viktig forskare som träder in i diskussionen från en annan disciplin, är rättshistorikern Kjell Å Modéer som har undersökt och förklarat domstolsbyggnadernas utformning med avstamp i den rättspolitiska och rättskulturella historieskrivningen.13 Det är just som speglingar Modéer har betraktat tingshusen, som en byggnadskategori vars förändringar över tid reflekterar det svenska rättsväsendets omvandling från en lekmannapräglad och lokal rättsskipning till en modern justis.14 Som det mest pregnanta av hans exempel på samband mellan rättspolitisk ideologi och domstolsbyggnadernas utformning, samheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen: en arkitekturhistorisk undersökning, Sveriges arkitekturmuseum, Stockholm, 1976, Andersson, Henrik O. & Bedoire, Fredric, Bankbyggande i Sverige, Liber Förlag, Stockholm, 1981,Arvastson Karin & Hammarlund Larsson, Cecilia, Offentlighetens materia - kulturanalytiska perspektiv på kommunhus, Carlssons, Stockholm, 2003, Kristenson, Hjördis, Skolhuset Idé och form, Signum, Lund, 2005, Karlsmo, Emelie, Rum för avsked: begravningskapellets arkitektur och konstnärliga utsmyckning i 1900-talets Sverige, Makadam, Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2005, Göteborg, 2005. 11 Lindahl 1955, se exempelvis hans redogörelse för 1700-talets nya syn på prästen som pedagog, vilket i sin tur gjorde kyrkorummet till ett auditorium, vilket i sin tur satte villkoren för arkitekturen, s. 23-24. 12 Begreppen hämtade från kulturanalysens främsta företrädare Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalyser, 2., [omarb.] uppl., Gleerup, Malmö, 2001, s. 17. 13 Kjell Å Modéer verkade också som projektledare för Dokumentationsprojektet på 1990-talet.Angående hans forskningsarbete, se avsnittet ‘Tidigare forskning och litteratur’. 14 Modéer, Kjell Å, ‘Tingsstället – rättens boningar. En rättshistorisk introduktion till dokumentationsprojektet’, Tingshus i tid och rum Seminarieskrift, Domstolsväsendets informationscentrum Jönköping 24-25 februari 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=