rummet och r ä t te n 17 har gett upphov till miljöns utformning.Tolkningsramen vilade på teorier om sociala och ekonomiska strukturer, när det kom till förklaringar av såväl arkitektonisk form och praktiskt liv, som traditioner och föreställningar. Definitionen av funktionsbegreppet var således vidsträckt och syftade på både praktisk och symbolisk användning.7 Så beskrevs till exempel utformningen av stadshusen i slutet av 1800-talet som ett uttryck för den nya borgerliga kulturen; formen tjänade funktionen i den meningen att de ekonomiskt starka medborgarna manifesterade sin position genom att låta uppföra monumentalbyggnader.8 Ett annat exempel är de borgerliga bostadsvåningarna vars utformning påstods fylla representationsfunktionen snarare än vardagens behov, sällskapsutrymmena överdimensionerades i syfte att blända besökaren, medan rummen för arbete och familjeliv var snålt tilltagna.9 Forskarna bakom verket tog fram ett omfattande källmaterial rörande såväl byggherrar och arkitekter som demografi och produktionsförhållanden, men eftersom notapparat saknades och få referenser gjordes framstår det sällan tydligt hur den analytiska kopplingen mellan form och funktion upprättades. Utgångspunkten var att bebyggelsen står där den står och ser ut som den gör eftersomden svarade mot en eller flera funktioner i sin samtid. I många fall var beskrivningen av sambanden upplysande, som till exempel att produktionsutrymmena i småhantverkarnas verksamhetslokaler blev större när ångmaskiner införskaffades, eftersom man vill utnyttja kraften så mycket som möjligt. Men ibland tycktes resonemangen löpa i cirklar och sambanden beskrivna med facit i hand. Forskarna visste att borgerligheten i slutet av 1800-talet var en ekonomiskt och socialt dominant grupp – alltså svarade uppkomsten och utformningen av1800-talets stadshus mot borgerlighetens etablering, och önskan att manifestera sin makt. I Svensk stads anda har gjorts ett stort antal studier med syfte att undersöka bebyggelsen utifrån relationen mellan form och funktion, flera av dem med en likaledes vid definition av funktionsbegreppet som därmed också har fått inbegripa sociala och ideologiska syften.10 Ibland, 7 Paulsson, s. 220. 8 Paulsson, s. 243. 9 Paulsson, s. 500. 10 Se avsnittet ‘Tidigare forskning och litteratur’: Lindahl, Göran, Högkyrkligt, lågkyrkligt, frikyrkligt i svensk arkitektur 1800-1950, Diakonistyrelsens bokförl., Stockholm, 1955, Liedgren, Rut, Så bodde vi: arbetarbostaden som typ- och tidsföreteelse, Nordiska museet, Stockholm, 1961, Åman,Anders, Om den offentliga vården: byggnader och verk-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=