RB 67

rummet och r ä t te n 165 garna, eller lyckades Sundbeck helt enkelt bjuda under sina skråkollegor vid anbudsförfarandet. Byggmästarens uppgifter reglerades i kontrakt och arbetsbeskrivningar som var tämligen schematiska till sin karaktär. Arbetsbeskrivningarna gav få direktiv rörande konstruktionen, formuleringarna var i regel svepande och angav i första hand vilken typ av uppdrag byggmästaren var kontrakterad att utföra: grävning av källare, grundläggning, stommens förfärdigande, takläggning, inredning av rummen, kakelugnars uppsättande etc. Därutöver preciserades att, och ibland vilket material som skulle forslas till platsen av häradsborna. Frågan om entreprenörskap och byggmästarens skyldigheter dryftades vid mitten av1700-talet och1775 utfärdade Kungl.Maj:t en skrivelse till alla hovrätter, kollegier och publika verk med uppmaningen att en tillsyningsman alltid borde utses när publika byggnadsprojekt utfördes på entreprenad.322 Bakgrunden var “de klagomål som ofta förekomma över mindre pålitlig verkställighet av de våra och kronans byggnader vilka stå under entreprenader.” Länsman hade måhända inte den definierade funktionen som tillsyningsman men som representant för Kunglig Befallningshavande med en lagstadgad kontrollfunktion, spelade han en viktig roll i byggprocessen. Det är svårt att säga precis vilka häradets skyldigheter var i relation till Kunglig Befallningshavande,men att döma av kronofogdens arkivmaterial, där tingshusärendena från denna tid vanligtvis förvaras, höll länsman reda på häradets räkenskaper och då framför allt saköret, som kronan hade del i. Han begärde dessutom in kopior av de delar av domboken som handlade om lokalerna. Dessutom tog han ofta initiativ till nybyggnation eller reparationer, och vad föll sig därför naturligare än att han också fungerade som kontrollant och kassör under byggets gång? Ibland hände det också att häradshövdingen framförde klagomål på det befintliga husets bristande komfort eller arkivmöjligheter till Kunglig Befallningshavande, som delegerade ärendet till länsman. I Kinnefjärdings härad verkade kronolänsman Johan Giötberg som kassör och ett slags projektledare, i Bankekind var det kronolänsman Anders Sondén. Det var länsman som höll reda på räkningar och kvitton och betalade ut arvoden till hantverkarna, han var i många avseenden en mycket viktig person under hela processen. 322 RA, Kungligt brev “Till samtliga hovrätter, kollegier och andra publika verk samt Generalguvernören, överståthållaren, landshövdingarna och regementschefer ang. tillsyn vid entreprenadbyggnader.”, utfärdat 10 juli 1775.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=