t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 164 tingshusträdgården, som plats och funktion, blev en vanlig företeelse är emellertid svårt att säga. Sammanfattningsvis utgjorde tingshusen under 1700-talet och första delen av 1800-talet del i en tät bebyggelsestruktur där flera olika verksamheter samlades sida vid sida: jordbruk, gäst-, skjuts- och tingshållning, ibland kyrka och prästboställe. Jag vill betona bebyggelsemiljöernas täthet eftersom det står i kontrast till bilden av tingshuset som en solitär; upphöjd, exklusiv och exkluderande, vilket grundas på utformningen av senare tiders tingsmiljöer.Tingshuset kring sekelskiftet 1800 skilde sig visserligen från övriga byggnader i plan och utförande, men placeringen tyder på en rumslig integration som förefaller gå stick i stäv med de anspråk på särskiljning och värdighet som arkitekturen tycks förmedla. Hur kom då tingshusen att uppföras, de som tänktes och byggdes kring sekelskiftet 1800? Följde man ritningarna, när sådana fanns och förverkligades i sådana fall idén om den prydliga ämbetsarkitekturen, måttfull och harmonisk? Processen som föregick tingshusbyggandets första spadtag såg ut på olika sätt beroende på om, och i sådana fall vem som hade tagit fram ritningar. Somliga tingslag, som Bankekinds härad, Östergötland, anlitade en byggmästare utan anbudsförfarande, eller i varje fall finns det inte dokumenterat i källmaterialet.Andra tog in anbud från flera byggmästare som också fick presentera ritningar. Så var till exempel fallet i Kinnefjärdings härad,Västergötland, där två olika byggmästare var inblandade i arbetet. Provincialbygg- och murmästare Günther från Lidköping gjorde en besiktning och uppmätning av den gamla tingshusbyggnaden och konstaterade att den var bortom all räddning. Han tog också fram ritningar till en ny byggnad i vilken delar av det gamla huset återanvändes. Häradsborna valde slutligen att kontraktera en annan byggmästare Sundbeck, också han från Lidköping. I grannhäradet i norr, Kinne, hände precis samma sak: ritningar togs fram av en provincialbyggmästare Molün, men arbetet kom att utföras av Sundbeck.321 Det framgår inte av källorna men det är möjligt att överenskommelsen var sådan, att den förstnämnde bara skulle stå för ritnin320 LG, Kinnefjärdings häradsrätts arkiv, Domboken för hösttinget i Hangelösa, 19oktober 1781. 321 LG, Kinne häradsrätts arkiv, Domboken för vårtinget 1794. Tingshusen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=