rummet och r ä t te n 149 större tingslagen, Svegs tingslag, hade dubbelt så långt till tinget som vålaborna och fick färdas som mest drygt åtta mil till tingsplatsen i Sveg som var den som oftast användes.283Ting hölls emellertid också i Ulvkälla, Lillhärdals kyrkby,Orrmo, Glissjöberg, Älvros,Ransjö och Överhogdal, dock inte under ett och samma år.284 Sett till hela landet förefaller det finnas ett samband mellan flera och parallellt använda tingsplatser, och stora glest befolkade tingslag, det framstod förmodligen som ett bra sätt att hantera de stora avstånden. Oavsett vilken tingsplats som användes hade alltid vissa häradsbor lång resväg, men genom att alternera mellan tingsplatser i olika delar av tingslaget kunde man uppbringa en form av rättvisa. Det fanns många skäl till varför man var tvungen att ta sig till tinget, flertalet handlade om vare sig tvister eller brott. Örjan Simonson har berört frågan huruvida det är möjligt att tala om tingslaget som en rättsgemenskap och i vilken mån närheten till tingsplatsen påverkade tillhörigheten till den.285 Hans arbete rör visserligen 1600-talet men det pekar också på tendenser framåt i tiden. Med stöd i sina undersökningar konstaterar han att rättsgemenskapen, det vill säga den gemenskap som uppstår bland dem vars rättsliga frågor behandlas vid samma domstol, präglades av rumslig närhet. Ju närmre varandra man bodde, desto större var helt enkelt chansen att man drog sina rättsärenden inför samma ting. Det kan tyckas givet men i början av 1600talet sammanföll inte alltid denna gemenskap med häradets gränser. Delar av häradet ingick inte,medan istället delar av ett annat härad ingick – det är inte så konstigt om man betänker att invånarna i vissa delar av häradet hade närmre till ett annat härads tingsplats än till sin egen. Viktigt att notera är att i slutet av1600-talet kom den territoriella tingskretsen häradet att sammanfalla med rättsgemenskapen och Simonson skriver om utvecklingen under seklet att en rättsgemenskap med en “allmänt lokalt orienterad prägel” avlöstes av en rättsgemenskap tydlisig längst norrut, höll sina ting i Mo (del av nuvarande Hammerdal) vilket är beläget i den södra delen av tingslaget.Ragunda tingslag, som tillhörde samma domsagodel, höll sina ting bland annat vid Ragunda kyrka, åtta mil öster om Mo. 283 Fram till ungefär 1730 hette tingslaget Lillhärdals och Svegs tingslag.Vid denna tid bildade emellertid Lillhärdal eget tingslag.Almquist 1954, s. 446 och Bromée, Nils, En bok om Sveg och Härjedalen, Östersund, 1974, s. 174. 284 Bromée. 285 Begreppet “rättsgemenskap” används av Simonson i undersökningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=