RB 67

dernas alla pålagor – de borde ha valt den enklaste vägen.Tingshusbyggandet kan emellertid inte betraktas som en utskyld lik andra skatter. Det låg i böndernas intresse att häradsrätten kunde skipa rätt under hyggliga förhållanden,men det var inte alla som därifrån tog steget och föreställde sig ett stenhus à 250 kvadratmeter, vilket uppenbarligen var rimligt i vissa härader.Många valde ett ännu enklare alternativ och höll tingen i gästgivaregårdens tidvis upplåtna stuga. Bland dem som beslutade att låta uppföra ett funktionsspecifikt tingshus, tänkte sig dock de flesta en byggnad som skilde sig från den egna bostadsbebyggelsen, och som dessutom hade en rad specifika funktioner utöver salen. Intressant är att de tingslag som planlade ett nytt tingshus kring sekelskiftet 1800 vanligtvis redan hade hållit sina ting i en funktionsspecifik tingsstuga tidigare. De hade med andra ord äldre byggnader att hänvisa till, ta avstånd från eller försöka rekonstruera. Hur kan vi tolka de föreställningar om tingshus som de olika aktörerna förmedlade? Kan vi säga något om synen på hur rättsskipningen skulle bedrivas? Motsvarade den form som häradsborna och överintendentsämbetets arkitekter förespråkade, deras tankar om domstolens arbete och behov? Som jag ser det var ritningarna och förslagen inte resultat av noggranna överväganden gällande form och funktion. Man valde en arkitektonisk lösning som var känd och som fungerade som markör. Institutionsarkitektur kopplas vanligtvis till modern tid men på sätt och vis existerade den redan kring sekelskiftet 1800.Visserligen omfattade idén om den prydliga ämbetsmannaarkitekturen som tingshusen kan sägas ha tillhört, i första hand bostadsplaner, men även manbyggnaderna på militärboställen, präst- och postgårdar fyllde funktioner utöver det privata hemmets vilka särskilde dem från allmogens. Med risk att bli anklagad för anakronism vore det måhända rimligt att tala om tingshusens, postgårdarnas och översteboställenas arkitektoniska utformning som resultatet av föreställningar om det allmännas form, ett slags landsbygdens offentliga rum. rummet och r ä t te n 145

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=