t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 144 trisk salsplan. För det andra kan konstateras att tingshuset visserligen gavs en form som till sin rumsdisposition och sitt formspråk skilde det från gemene bondes mangårdsbyggnad, men dess egenskap av publik byggnad,med domstolsfunktion, tycktes inte i övrigt prägla arkitekternas föreställning om hur det skulle utformas. Salsplanen i sig var en bostadsplan. I överintendentsämbetets förslag förekom heller inget rum för allmogen, förstugan gjordes sällan rymlig och det fanns inget i den förslagna rumsdispositionen eller stildräkten som angav att ritningen var lämpad som förlaga till byggandet just av ett tingshus. Formen som ansågs bäst motsvara de listade funktionerna utgick helt enkelt från en arkitektonisk schablon, men även om förslagen kom att användas som principskisser var de med dåtidens mått materiellt precisa byggnadsritningar. Vad beträffar de föreslagna funktionerna är det framför allt köket som har förbryllat mig.Varför ett kök? Och så stort? För att återvända till Fogelmarck skriver han om postgården i Grisslehamn att den är “ett fint exempel på rokokotidens ämbetsarkitektur när den är som bäst avpassad för sina skiftande funktioner: bostad för postmästaren, värdshusrörelse, övernattningsrum för de båtburna postbönderna.”269 Att en postgård skulle inrymma bostadsrum och lokaler för utskänkning, eller rättare sagt att det var just dessa rum som utgjorde postgården, satte ramarna för överintendentsämbetets uppdrag. Kanske var det lika självklart för dåtidens gemene man, och för överintendentsämbetets arkitekter att tingshuset innehöll både kök och rum för länsman, som att postgården på samma gång utgjorde en bostad och en krog. Tingshus som en byggnad med salsplan och regelbundet, symmetriskt fasadschema var inte en föreställning som först emanerade från ämbetet i Stockholm, sådana tingshus hade förekommit redan i slutet av 1600-talet.Vid sekelskiftet 1800 visade det sig också att häradsbornas skisser och byggnadsprogram och överintendentsämbetets ritningar många gånger förmedlade samma föreställningar om tingshuset. Däremot presenterade häradsborna ett mer konkret byggnadsverk; det låg i sakens natur, de skulle ta fram underlag till en entreprenadauktion, skriva kontrakt med byggmästare, införskaffa och transportera material till byggplatsen etc. Att få eller inga tingslag tänkte sig ett hus med den utformning som lagbestämmelsen hade fastslagit kan tyckas märkligt med tanke på bön269 Fogelmarck, s. 46.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=