rummet och r ä t te n 129 av avskildhet eller rentav isolering, framträder lika konsekvent och tydligt. Häradshövdingens rum var sällan stort, ibland mindre än skrivarens och ofta hälften så stort som köket, men det är alltid placerat på samma plats, längst in i byggnaden. Cathrine Mellander sluter sig till dem bland dagens bebyggelsehistoriker som ser socknarna som starka aktörer, jämbördiga överintendentsämbetet i fråga om inflytande över kyrkobyggandet. I hennes tolkning var ämbetets verksamhet under 1800-talet “ett utslag av det som historiskt alltid har karaktäriserat svensk förvaltning, nämligen en stark central styrning med krav på allsidig utredning och en offentlig insyn som garanterat medborgarnas krav på medbestämmande.”248 Maktutövningen var “mild” men fick ändå, eller kanske just därför, stor betydelse för den svenska arkitekturens utveckling.Vad beträffar överintendentsämbetets roll i tingshusbyggnadsprocessen tycks den emellertid ha varit mindre framträdande jämfört med kyrkorna, och även om arkitekternas ritningar gjorde intryck på de lokala byggmästarna hade de förmedlade principerna för gestaltning och rumsdisposition redan slagit rot i häraderna runt om i landet.Arkitekternas inflytande handlade på så vis mer om att bekräfta och i viss mån modifiera tingshusbyggnadsskyldiges föreställningar. I en skrivelse som följde ritningen till ett nytt tingshus för Årstad härad i Halland, beskriver överintendentsämbetets arkitekt sitt verk genom att hänvisa till en konvention som han förutsatte att läsaren, i det här fallet häradshövdingen, också förstod.249 Ritningen visar en stram byggnad med väldimensionerade tegelväggar, ett voluminöst valmat tak och klassicistiska detaljarbeten, och den sexdelade salsplanen med sal, förstuga, kök samt rum för häradshövding, skrivare och köksbetjäning, beskrivs som väl lämpad för “sådana slags byggnader”. Formuleringen tyder på att denna förställning om hur ett tingshus ser ut eller bör utformas, delades av fler än överintendentsämbetets arkitekter och att den också omfattade idéer om en särskild rumslig situation och uppsättning 248 Mellander, s. 263. 249 RA, ÖA, Ritningar av profana byggnader i Sverige, Tingshus för Årstad härad, Heberg, Hallands län 1777, osignerad. Enligt överintendentsämbetets arkitektregister ritades det av Olof Tempelman., och FIbaa:4, Skrivelse från överintendentsämbetet (avsändare saknas) daterat 25 januari 1777. Tingshusbyggnadsskyldige om rumsdisposition och fasadgestaltning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=