t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 112 kunnat förstå hur konstruktionerna tänktes. Svart representerade vanligtvis redan befintliga byggnadsdelar, och sådana exempel finns också bland ritningarna. Planritningen av Kinnefjärdings härads tingshus i Kållängen,Västergötland har röd- och svartmarkerade väggar som visar att endast fasaden mot norr skulle byggas ny medan övriga tre väggpartier utgjorde rester av ett äldre tingshus.232 På ritningen av Tanums och Bullarens häraders tingshus i Tanumshede, Bohuslän, är de tjocka murverken till den danska magasinsbyggnaden på vars grund tingshuset kom att uppföras tydligt markerade med svart bredvid de nya gulfärgade timmerväggarna. Även om ingen av ritningarna är den andra exakt lik, finns gemensamma drag som tillsammans ger en enhetlig bild av tingshusen i arkitekternas version. Att skillnaderna mellan ritningarna är så få och så små är i sig anmärkningsvärt. Dels härrör de från en ganska lång period, dels finns både sten- och träkonstruktioner bland byggnaderna vilket måhända borde avspeglas i den arkitektoniska gestaltningen. Formspråket förändras emellertid väldigt lite under perioden och hade det inte varit för stommens dimensioner hade det nästan varit omöjligt att skilja de timrade konstruktionerna från de murade. Stenhuset var tidens ideal och exteriörens utformning som den framträder i ritningarna, artikuleringen av fasader och listverk – dessa element såg likadana ut på stenhus- som på trähusritningen. Likheterna mellan byggnaderna är större än skillnaderna, och det gäller inte bara formspråket utan också rumsindelningen, vilket jag strax skall återkomma till. Det första och mest framträdande karaktärsdraget i utformningen av byggnadernas exteriör är inte oväntat symmetrin, som inom ramarna för den klassicistiska grammatiken utgör en huvudregel.Oavsett tingshusets dimensioner och rumsindelning är fasadgestaltningen i samtliga ritningar strängt symmetriskt utformad och huvudingången, som i majoriteten av ritningarna var den enda ingången, är utan undantag placerad i byggnadens mittaxel. En portal accentuerar alltid ingången, och såväl frontoner som frontespiser förekommer ofta för att ytterligare framhäva mittpartiet. Alla tingshus vilar på en stensockel, och lyfts på så vis upp från marknivå.233 Det gäller både trä- och stenkonstruktioner och betyder att en mer eller mindre imposant trappa är inritad framför ingången.Trappan 232 RA,ÖA, Profana byggnader i landsorten, granskningsärenden, äldre serien, FIbaa:6 233 Stensockel var regel i de mönsterritningar för militära boställen som JE Carlberg tog fram på 1730-talet. Dunér, Katarina & Hall,Thomas (red.), Svenska hus: Lands-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=