rummet och r ä t te n 109 kas? Tidigare forskare har hävdat att överintendentsämbetets allmänt utökade befogenheter och ansvar under 1700-talet bör ses som ett uttryck för “frihetstidsutilismen”, ett slags strävan att hushålla med allmänna resurser och hitta nya lösningar på gamla problem.229 I en framställning av Carl Hårlemans typritningar för kungsgårdar påpekar Christian Laine att det var med utgångspunkt iVitruvius’ idéer om firmitas, commoditas och venustas, “waraktighet, bekvämlighet och anständigt utseende” som överintendentsämbetets verksamhet kom att utformas under 1700-talets senare del.230 Det är också till detta sammanhang tidens tingshusritningar hör. Formen var viktigare än ändamålet, det var inte byggnadernas domstolsfunktion som var anledningen till kronans inblandning i tingshusbyggandet, tingshuset var bara en av många publika byggnader som undergick samma behandling. Den första frågan jag ställde mig i mötet med överintendentsämbetets ritningar var om det fanns något i formspråket som skiljer sig, något jag inte kunde hitta någon annanstans än i tingshusen och som skulle göra det möjligt att tala om en tingshusarkitektur kring sekelskiftet 1800? Efter en första genomgång framstod gestaltningsidéerna som så enhetliga att det ibland var svårt att skilja de olika projekten från varandra.Tingshusen tycktes inte heller avvika från andra byggen vid tiden, många element som presenteras i ritningarna återfinns exempelvis i mönsterritningarna för militärboställen. I protokoll och korrespondenser finns inget som tyder på att Kungl.Maj:t eller arkitekterna var angelägna om att prägla eller förändra domstolarnas verksamhet i tingshusen. Ändå vill jag påstå att arkitekterna,när de fick i uppdrag att upprätta ritningar till ett tingshus, valde en arkitektonisk form som de ansåg svarade mot häradsrättens behov och status, vilket i praktiken innebar att de ändå kom att prägla domstolarnas utformning och verksamhet. Skillnaden är dock viktig. De formulerade intentionerna handlade om sparsamhet, prydlighet och estetiska ideal som skulle omfatta allt publikt byggande och i synnerhet det som förknippades med eller bekostades av kronan, medan de praktiska konsekvenserna gick utöver dessa visioner. De flesta tingshusritningar är kolorerade enligt tidens konventioner, rött för sten, gult för trä och grått för puts.231 Därigenom har jag också 229 Swedlund, s. 37. 230 Swedlund & Ehrensvärd, s. 64-65. 231 Swedlund & Ehrensvärd, s. 58.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=