t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 108 om långt ifrån alla uppförda tingshus i dessa delar av landet hamnade på överintendentsämbetets bord.228 Att många ritningar tillkom strax efter ikraftträdandet av1776års förordning är begripligt,men varför var det likväl förhållandevis få tingslag som överhuvudtaget hade kontakt med överintendentsämbetet när de skulle uppföra ett nytt tingshus? Samtliga kyrkor granskades med noggrannhet, vilket måste ha inneburit att det fanns en vana på de flesta håll i landet att via landskontoren korrespondera med ämbetet. Jämfört med kyrkorna var dock tingshusen tämligen enkla byggprojekt som inte innefattade en lika stor estetisk utmaning.Att skillnaderna i antal granskade projekt följde länsgränserna, i varje fall att döma av överintendentsämbetets arkiv, tycks peka på att Kunglig Befallningshavande, landshövdingen, var den som drev ärendegången och ibland till och med tog initiativ till kontakten. Sigurd Erixons genomgång av landshövdingeberättelserna, som jag refererade till i inledningen, tyder också på skillnader mellan olika landshövdingars intressen. Måhända var det både en fråga om individuellt engagemang och om landskontorens arbetsbörda. Skälen till varför tingshusen i stort sett försvann från ämbetets bord under 1800-talet är inte heller uppenbara. 1780- och 1790-talen utgjorde förvisso decennierna när granskningen av det publika byggandet, i bemärkelsen byggande med allmänna medel, ännu bara omfattade kyrkor, tingshus och rådhus. Under 1800-talet växte antalet offentligt finansierade byggnadsverk och länen kom sannolikt att tvingas prioritera granskningen av andra byggprojekt, exempelvis fängelser, häkten och skolor. De privatpraktiserande arkitekternas medverkan i tingshusbyggnadsprocessen under senare delen av1800-talet var sannolikt också en viktig anledning till varför behovet av granskning ansågs mindre. Det verkar rimligt att hävda att överintendentsämbetets ritningar representerar arkitekternas föreställningar om hur tingshus borde utformas. Visserligen hade de häradsbornas önskemål att beakta, men även genom att utgå från dem kunde ritningarna ha sett annorlunda ut.Arkitekterna kunde ha skapat andra rumsliga strukturer, former och byggnadstyper. Frågan är hur valet av formspråk och rumsordning ska tol228 RA,ÖA,Ritningar av profana byggnader i Sverige (idag under beteckningen JIa), Protokoll äldre serien AIaa, Ärenden rörande profana byggnader i landsorten, granskningsärenden, äldre serien F I baa. Idéer om konstruktion och exteriör gestaltning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=