rummet och r ä t te n 101 slotten.Konduktörerna var arkitekter av lägre rang,1864ändrades titeln till andre arkitekt. Efter hand kom överintendentsämbetets uppdrag att handla om den regionala statsförvaltningens byggnader och om granskning av ritningar och kostnadsförslag till projekt som skulle genomföras med allmänna medel, bland annat tingshus.221 Ansvarsbördan växte gradvis under 1700-talet och även om Kungl. Maj:t utfärdade flera centrala direktiv som direkt rörde överintendentsämbetet, saknades en instruktion som reglerade organisationen och arbetsuppgifterna. I korrespondenser från 1790-talet mellan landskontoren och arkitekterna vid ämbetet talades om såväl “Överintendents Embetet” som“Överintendents Contoiret” vilket tyder på att verksamheten var väl känd och etablerad,men att det ännu inte fanns ett formellt ämbetsverk.222 I början av 1800-talet förtydligades visserligen ämbetets kompetens- och ansvarsområden men inte förrän 1864 kom överintendentsämbetets första instruktion. Personalstyrkan tycks ha varierat och omsättningen av människor var hög. Flera forskare har påpekat att arkitekternas ersättning under vissa perioder var mycket låga och det är känt att Adelcrantz ruinerade sig personligen för att täcka lönekostnader och andra utgifter knutna till ämbetet.223 Det var framför allt de förordningar och direktiv rörande publika byggnader som utfärdades under 1750- och 1770-talen, som gjorde att överintendenten fick fler ärenden att ta hand om. I och med Kongl. Maj:ts allernådigaste Förklaring angående Stenhus byggnader i Städerna och på Landet antagen19januari 1757, ochKongl.Maj:ts Nådiga Förordning, Angående Hwad hädanefter wid Publique Byggnader kommer at i akttagas, som antogs den31 juli 1776, fastställdes att också tingshusen skulle granskas av överintendentsämbetet, trots att de bekostades av häraderna och disponerades av den i förhållande till kronan självständiga häradsrätten. 221 Mellander, Catherine, Arkitektoniska visioner under statligt förmynderskap: en studie av Överintendentsämbetets verksamhet och organisation 1818-1917, Nordiska museets förlag, Stockholms universitet, 2008. 222 RA, ÖA, , FIbaa:3, memorial angående tingshus för Sevede härad, Kalmar län, 11 juli 1797, och FIbaa:2, korrespondensen angående tingshus för NorraVedbo härad, Jönköpings län, 29 november 1792. 223 Edling Barbro, s.106, Fogelmarck, Stig, Carl FredrikAdelcrantz: ett gustavianskt konstnärsöde, Natur och kultur, Stockholm, 1995. Alla kyrkor, hus, broar och flera publika byggnader i städerna och på landet, som antingen för vår kronas räkning eller och av andra allmänna medel
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=