t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 100 vistas i, dra sig tillbaka till, till och med övernatta i kan ha varit en sådan funktion, och den andra ett rum för domaren och skrivaren där de kunde arbeta och kanske även de, äta och övernatta. Med häradsrätten följde aktiviteter som krävde separata rum, och därmed kom idén, tingshuskonceptet, att inbegripa mer än ett tingshus, eller rättare sagt; begreppet tingshus innefattade fler betydelser än den som var knuten till förhandlingsrummet. För att sammanfatta förmedlar lagtexten en föreställning om tingshuset som en byggnad med flera olika rum och framför allt med flera olika funktioner. Drygt tjugo är efter det att 1734års lag hade slagits fast formulerades de första centrala direktiven om hur publika byggnader skulle utformas, och därmed inleddes en period av tingshusbyggande som innebar att ritningar och räkenskaper också kom att bli överintendentsämbetets angelägenhet.220 I de ritningar som arkitekterna tog fram för häradernas räkning, framträder föreställningar om tingshusens utformning vilka handlar om både estetik och funktion. I följande avsnitt kommer jag medvetet att tala omväxlande om“överintendentsämbetet” och “arkitekterna” såsom synonyma.Arkitekternas preferenser skilde sig till viss del sinsemellan, men i detta sammanhang har jag valt att behandla dem som en grupp. De lydde under överintendenten, som ofta kontrasignerade ritningarna, och Kungl. Maj:t som godkände dem. Den förste att kallas överintendent var Nicodemus Tessin d.y som 1697blev ansvarig för arbetet med det nya Stockholms slott. Syftet med titeln var, vid denna tidpunkt, att geTessin den status och lön som lämpade sig för uppdraget. De efterföljande överintendenterna och deras underställda, hovintendenterna, arkitekterna och de så kallade konduktörerna, fick däremot många fler uppgifter än arbetet med de kungliga 220 Swedlund & Ehrensvärd, Arkitektur - struktur: en bildberättelse om den statliga civila byggverksamheten åren 1618-1968 : [utställningskatalog] =Architecture - structure : an illustrated account of Swedish public works, 1618-1968, Stockholm, 1970, Lovén, Christian, Vårt ämbetsverk i gångna tider: föredrag i Kungl. Byggnadsstyrelsen den20 november 1926, Stockholm, 1927, Molander, Maud, Centralmaktens påbud och lokalsamhällets reaktioner i samband med nyttjandet av en värmländsk allmänning, Stockholms universitet. Historiska institutionen, 1982, Edling, Barbro,‘Överintendentsämbetets organisation och arbetsuppgifter’,Bebyggelsehistorisk tidskrift.,1989(Nr 17/18), s.103-118, 1989, Sandström, Birgitta, ‘Landsorten kontra centralstyret: Urshults och Almundsryds församlingars agerande gentemot Överintendentsämbetet 1794-1917’, Bebyggelsehistorisk tidskrift., 1989 (Nr 17/18), s. 119-124, 1989. Överintendentsämbetet och tingshusen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=