svenska draget för vad breven fr.o.m. landslagen1350 måste innehålla, nämligen fastar. Fastar saknas helt i det “äktnorska” området, enligt Ahnlund.34 Men innan jag redovisar mitt material i kategorier, brevtyper, ska jag utifrån bestämmelser i landskapslagar och landslagar studera hur uppfattningen om vad som var ett laga jordförvärv växte fram. Vilka handlingar eller ritualer krävdes för att ett förvärv kunde anses som rättmätigt förvärv under min undersökningsperiod? ÄldreVästgötalagen, det dåvarande svenska rikets äldsta bevarade lagbok, talar om att man kunde skaffa sig jord på tre grundläggande sätt: genom arv, genom köp eller genom gåva.Arvet kunde tillfalla son eller dotter efter att anförvant dött, men förskottsarv kunde också ges som gåva till son och dotter när de skulle bilda ett nytt hem. Gåvan kunde förvärvas på två sätt: antingen enligt lagstadgade regler eller informellt.35 Juristen Holmbäck och nordisten Wessén tolkar det alltså som att västgötarna laborerade med enbart tre laga fång. Själv säger Västgötalagen att den godkänner fem: arv, hemgift åt son, hemföljd åt dotter, köp och skötning. Holmbäck ochWessén anser att skötning iVästgötalagen betyder gåva av jord, i motsats till köp av jord,men också att beteckningen skötning innebar att gåvan var given under lagliga former. Den kunde ges informellt mellan berörda parter, men då betecknades den bara som en gåva, eller så kunde den ges enligt fastställda former på en offentlig plats som tinget eller utanför kyrkan, och då användes iVästergötland under landskapslagarnas tid beteckningen skötning. Jag menar att även de andra laga fången kunde ges informellt (med vittnen, muntligen, på annan plats än tinget) eller lagenligt. l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 56 34 Ahnlund 1948, s. 492-494. 35 VgL, s. 140-141, not 2. Hur antalet laga fång växte fram i lagstiftningen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=