d e l i i 51 För Finnvedens del ser man inte lika stora skillnader mellan13och 1400-talet. Medelvärdet per decennium under 1300-talet hamnar på 31brev. För 1400-talet hamnar medelvärdet på 43brev. På 1400-talet finns det bara drygt hundra brev fler än under 1300talet, vilket kan jämföras med Jämtland som totalt endast har 135 brev bevarade från hela 1300-talet (mot Finnvedens 315). Denna stora skillnad mellan tillgången på bevarade brev under 1300-talet för Jämtlands del försvårar jämförelser mellan områdena, eftersom Finnveden nästan har två och en halv gånger så många brev bevarade som Jämtland. Ur perspektivet skriftbruksutveckling säger det däremot en hel del: brev har inte varit så viktiga att inneha för att bevisa äganderätt; det har heller inte varit vanligt att använda sig av skrift, utan man har valt den muntliga vittnesakten. Medeltalet bevarade brev för Jämtlands del från 1300-talet hamnar endast på 13 brev. Detta kan alltså förklaras med att skriftbruket var mindre utbrett i Jämtland än i Finnveden. Antalet bevarade brev från1400-talet är jämnare fördelat mellan områdena, även om det från Jämtland finns ett 30-tal fler. Medeltalet för Jämtland hamnar på 46brev,* vilket då kan jämföras med Finnvedens 43brev per decennium. Jämtland har fler brev än Finnveden per decennium från och med 1430-talet. Nordisten Hagland har visat att breven i Norge under 1400-talet upphör att hänvisa till muntliga överenskommelser och i stället hänvisar till det skrivna brevet och till dess rättsverkningar.26 Detsamma gäller för de jämtländska breven under samma tid. I den tidigare forskningen påpekades att formulärböcker använts för att skapa enhetlighet inom och mellan olika brevtyper. I en viss typ av brev använde man sig av specifika uttryck för att visa om brevet handlade om ett byte eller en försäljning, eller om det var en förfallspant eller en brukspant osv. Först med att skriftfästa sina * Jämtlands 1400-tal sträcker sig i undersökningen till 1509. 26 Hagland 2005, s. 75-76. Kategoriseringar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=