brev hade som mål att själva utgöra bevis för att en försäljning var genomförd, och målet var att dokumentera vad som faktiskt sålts och inte att den rituella handlingen ägt rum. Det blev viktigt att i brevet använda sig av de “rätta” formuleringarna för att brevet skulle uppfylla kraven för ett salubrev. Brevet blev rättskonstituerande i sig.24 De svenska breven ser ut som de sistnämnda, medan de jämtländska breven under 1300-talet i mångt och mycket ser ut att följa det norska mönstret. För min undersökning har detta fått som konsekvens att även brev som är formulerade som vittnesintyg om försäljningar i det jämtländska materialet placerats i kategorin Försäljningar, trots att jag har en särskild kategori som heter Intyg. Mina två undersökningsområden ligger geografiskt långt ifrån varandra och skriftbruket varierar, dels i fråga om antalet brev som finns bevarade, dels i fråga om vilka samhällsgrupper som använde sig av skrift. Jag börjar med antalet brev, dvs. hur utbrett bruket av skrift var och vilka som använde sig av den. Allt som allt finns det under min undersökningsperiods tvåhundra år drygt 750 brev (diplom) bevarade för Finnveden; för Jämtland/ Härjedalens del är den ungefärliga summan 670. Det rör sig om brev som behandlar jord som ligger i något av dessa områden.Antalet brev per tioårsperiod fördelar sig ojämnt under hela undersökningsperioden. Finnveden följer snarast det gängse mönstret för svenskt diplomatariums bevarade brev: från och med1340till medeltidens slut är antalet bevarade brev tämligen konstant.25 För Jämtland/Härjedalen ökar de kraftigt från och med1420-talet. Breven från Jämtland har studerats fram till 1509. Enligt DiagramI nedan utkristalliserar sig också stora skillnader mellan mina undersökningsområden i fråga om antalet brev. l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 48 Antal brev över tid 24 Hagland 2005, s. 18-22. 25 Myrdal 2003, s. 130. mina källor
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=