d e l i i 45 datum, som borde stämma med den faktiska transaktionen. För Englands del befästs brevtyperna för de laga fången i slutet på 1200-talet. Däremot får vi som forskare fortfarande via dokumenten bara sporadiskt veta hur mycket en köpare betalade för den jord han köpte.16 Det dröjer ännu en tid innan detta infördes i breven. Nordisten Inger Larsson är i sin bok från2003 påverkad av ovanstående historikers frågor och resultat rörande skriftbruk. Inger Larsson har för Sveriges del (inklusive Jämtland) kartlagt när det svenska folkspråket på allvar blev ett offentligt skriftspråk. I sin forskning har hon identifierat markörer som kan användas för att kunna studera hur långt skriftspråksanvändningen kommit inom olika brevtyper. Det handlar om att i brevet upptäcka anspelningar på och hänvisningar till muntliga handlingar utförda före dokumentets nedtecknande. Dessa handlingar utgjorde före skriftens inträde förutsättningar för att transaktioner genomfördes på ett sådant sätt att de vann rättskraft. Det rör sig också om att upptäcka hänvisningar till symboliska överlåtelser av jord, som handslag eller att jord lagts i köparens kappa, s.k. skötning enligt Larsson,17 eller att upptäcka utlåtanden om vandring runt ägogränserna eller gemensam mätning av dem, alltså en sorts syneförättning som kunde kallas umfaerd eller skaftfaerd.18 De flesta av dessa handlingar krävde att vittnen var med. Dessa kom att först i det svenska, sedan i det jämtländska materialet att kallas fastevittnen. I det tidiga jämtländska materialet från 1300-talet finns också ofta några som uttryckligen kallas köpvittnenKaup wattar, vittnen utöver de vanliga vittnena. Dessa vittnen hade varit närvarande när hela köpesumman erlades, vilket ofta skedde långt senare än själva dokumentationen av transaktionen. 16 Harvey 1997, s. 110-111. 17 Larsson, I. 2003, s. 161-162. 18 Larsson, I. 2003, s. 167 (umfaerd), 170-171 (skaftfaerd). Folkspråk och skrift i Sverige
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=