l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 40 Jag är således intresserad av jordmarknaden under senmedeltiden. För att få en uppfattning om hur den såg ut har jag studerat det efterlämnade skriftliga materialet av denna till stora delar muntliga verksamhet. Därmed aktualiserades frågan om när transaktioner började skriftfästas och när man standardiserade olika brevformer för de laga fången. Bakom varje skriftlig dokumentation fanns muntliga överenskommelser och ritualer. Dessa muntliga överenskommelser, inför närvarande vittnen, var på landskapslagarnas tid nödvändiga för rättshandlingarnas giltighet, och vittnesnärvaron säkerställde bevisningen i transaktionen.Vittnena kunde tillkallas vid konflikter som senare uppstod. I detta kapitel kommer jag att ägna mig åt frågor som varit centrala för de europeiska historiker som under slutet av 1980-talet och hela 1990-talet studerat skriftbruk i sina respektive länder. När uppfattades något som så viktigt att det behövde skriftfästas? I vilka sammanhang använde man sig av skrift?Vad hade det skriftliga dokumentet för funktion?Vilka använde sig av dessa dokument? Hur såg förhållandet ut mellan det skrivna dokumentet och den muntliga överenskommelsen, mellan dokument skrivna på folkspråket och dem som skrevs på latin? Dessa frågor är naturligtvis också relevanta för mig och kommer längre fram i detta kapitel att ställas till mitt källmaterial. Skriftbruk i Jämtland och Finnveden 1300-1500 De l i i t idigare for skning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=