att studera i hur stor utsträckning en viss transaktionstyp tingfördes i förhållande till andra och när alla de laga fång jag studerar eventuellt offentlighölls och skriftfästes. För det andra garanterade lagmannen, nämnden på tinget och tingsmenigheten giltigheten i överföringen, vilket innebär att legitimitetskravet var uppfyllt redan när min undersökningsperiod börjar. För det tredje skulle värderingen utföras av andra än parterna själva, det vill säga av oberoende personer. Det finns otaliga bevis för att gårdar och åkerbruk värderats efter fasta principer under hela 1200-talet, både i diplom och i lagstiftning. Behovet av en värdering tjänade olika syften för den som skulle sälja eller byta jord, för den som skulle avgiftsbelägga en gård eller för den som skulle beskatta en gård. Via olika jordmått i olika delar av landet utkrävdes skatter och avgifter och räknades bönders andelar i byns in- och utägor ut.38 Överheten, byalaget, grannarna och nämnden på tinget kände till folks ägor, både till areal och till avkastningsförmåga.39 Jag har vid mina egna studier av diplommaterialet utgått från att när en part lade ut sin jord till försäljning eller skulle ge jord i gåva, grundade sig värderingen av den på en redan gjord offentlig värdering.Värderingen var alltså inte en privat fråga mellan köpare och säljare, eller mellan parterna vid ett jordabyte; i detta avseende håller värderingskriteriet.Men när och hur ofta uttrycks denna värdering i en penningenhet och inte genom ett jordmått i diplomen? I gåvobreven har jag studerat i hur stor utsträckning inte bara gåvan är värderad utan också huruvida motprestationen, gengåvan, är det. Båda bör vara värderade för att jag ska kunna överväga om transaktionen uppfyller övriga kriterier för en marknadsrelation. Hur motprestationen värderas studerar jag i kapitel 3. d e l 1 35 och byten var en nyhet som blev vanligt förekommande i Danmark kring 1250.Vogt 2005, s. 96-97, 241. 38 Dovring 1947 och 1951. 39 Rahmqvist 1996, s. 35-41; artiklar i konferensvolym från KVHAA68, Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet, 2008, särskilt Myrdals och Tollins artiklar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=