under flera år, var vanliga,29 och för svensk del finns det exempel på betalningar i varor.30 Enligt den nordiska facklitteraturen av numismatiker, ekonomhistoriker och arkeologer står fortfarande myntanvändningen i centrum som ett tecken på utvecklad handel.31 Historikerna inom jordmarknadsprojektet sökte också hjälp från antropologiskt håll för att kunna fastställa skillnader mellan gåvor och försäljningar i en bytesekonomi samt gåvor och försäljningar i en marknadsekonomi. Ur ett historiografiskt perspektiv har betydligt mer forskning om gåvoekonomier bedrivits av antropologer än forskning om jordmarknader av historiker eller ekonomhistoriker. Flera saker skiljer en gåvorelation från en marknadsrelation, enligt antropologen Florence Weber, som också är med i det europeiska projektet som startade 1999.Vid en marknadsrelation är den bytta varan värdesatt av andra än av parterna, fastslår hon. Institutioner eller mellanhänder kan bekräfta att jorden har värdesatts och mätts (dvs. att man fastställt storlek och läge på jorden). Institutionen, myndigheten, kan garantera det lagliga i transaktionen.32 Inga av dessa punkter gäller i en gåvoekonomi, menar hon. Gåvan har där ett värde för givaren.Mottagaren värderar den på sitt sätt och ger därefter en gengåva utifrån sin egen bedömning. Men så fort som det sker en utomstående värdering räknas gåvotransaktionen till kategorin marknadsgåva. Diskussionen om skillnader mellan gåvorelationer och marknadsrelationer fördjupar jag i tredje kapitlets forskningsinledning. I Sverige är det på senare tid bara ekonomhistorikern Bo Franzén som uteslutande studerat medeltida transaktioner ur ett ekonomiskt perspektiv. Nutida medeltidshistoriker som Småberg, Hermansson och Andersson har inte studerat transaktioner ur ett ekonomiskt perspektiv utan har i sina studier koncentrerat sig på vilka sociala motiv parterna hade.33 De svenska historikerna har l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 32 29 Menant 2005, s. 199; Feller 2005, s. 23. 30 Franzén 1998; Larsson 2002. 31 Skaare 2000; Norseng 2000b. 32 Weber 2005, s. 30. 33 Hermansson 2000; Småberg 2004;Andersson 2006.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=