blir följaktligen:När började bönder be om att få sina jordtransaktioner skriftfästa? Med begreppet fri prissättning underförstås att tillgång och efterfrågan styr priset, men forskarna har kunnat konstatera att under medeltiden var marknaden en marknad som inte var efterfrågestyrd: oftast sålde man därför att man behövde eller var av nöden tvungen att sälja.27 Köpte gjorde den som hade möjlighet eller den som hade förköpsrättigheter (i Norden genom bördsrätten). I stället för att efterfrågan styrde priset, styrdes prissättningen i Sverige ända fram till en bit in på 1700-talet av jordens faktiska värde. Jag återkommer strax till detta. En prissättning enligt den moderna definitionen förutsätter också att priset är satt med värdemätaren pengar. I denna definition ligger implicit att jorden är värdesatt i pengar och betald med pengar. Jag har studerat om och när olika transaktionsformer uttryckte värdering i penningenheter och när pengar användes vid betalning. För medeltidshistorikerna på kontinenten är just värderingen av jorden i pengar central för att kunna säga att transaktionen uttrycker en marknadsrelation.28 Penningvärderingen utgör kriteriet för att kunna karakterisera transaktionen som ett marknadsrelaterat köp och inte en bytestransaktion i en gåvoekonomi. Många gånger var transaktionerna under medeltiden i Europa inte penningvärderade eller genomförda mellan parter som inte var släkt. Detsamma gäller även på nordiskt område. Att betalningen skett i pengar (och inte med andra varor) är inte lika avgörande som penningvärderingen för att kunna karakterisera en transaktion som marknadsinriktad, enligt dagens europeiska forskare. Det viktiga är värderingen. Om sedan betalningen skett i det satta värdet, men med andra betalningsmedel, spelar mindre roll men säger naturligtvis något om tillgången på pengar och om kommersialiseringsnivån. Fördröjda betalningar, ibland d e l 1 31 27 Feller 2005, s. 22. 28 Menant 2005, s. 197;Weber 2005, s. 30.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=