förköpsrättigheter som bördemän hade, till exempel här i Sverige. En annan var att man ofta hjälpte en släkting i nöd genom att köpa jord av denne, till ett högre pris än den faktiskt var värd, eftersom man inte bara köpte jorden utan också fick tjänster av den som sålde.Det blir då problematiskt för forskaren (och för samtiden) att fastställa vad det var man köpte och vad det var som värderades vid köpet samt hur betalningen egentligen gick till. Det fanns alla möjligheter för släktingar att lösa detta på egen hand, vilket gör att vi som forskare inte får någon inblick i det.24 En beroenderelation mellan parterna av typen herre-undersåte kunde också förekomma.Till exempel hade i Italien herren förköpsrätt när landbon ville sälja brukningsrätten, vilket betydde att bonden inte sålde jorden till en like utan till sin herre.25 Hur fri blev prissättningen eller varucirkulationen i en sådan situation? Jag tar i min undersökning reda på hur ofta det var en person med förtur som köpte den egendom som var till salu: förtur i form av bördsrätt (släktskap) eller förtur t.ex. på grund av en herre-undersåte-relation. Jag har också studerat hur jorden värderades och med vilka betalningsmedel den köptes. Detta redovisar jag i kapitel 5. I begreppet fri varucirkulation underförstås att vem som helst ska kunna sälja sin vara och vem som helst ska kunna köpa på marknaden. När forskarna drog igång jordmarknadsprojektet hade de begränsad kunskap om i vilken utsträckning vanliga bönder hade tillgång till marknaden.Man visste att bondemarknader var starka i delar av Italien och Spanien, till exempel i Andalusien, och att de fanns i England.26 Men när skedde transaktioner mellan likar? När köpte en bonde av en annan bonde i andra västeuropeiska områden? I min undersökning måste den sistnämnda frågan modifieras lite. Jag är nämligen övertygad om att bönder köpte av varandra i början av min undersökningsperiod, men det skedde muntligen och därför finns naturligtvis inte någon dokumentation.Min fråga l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 30 24 Feller 2005, s. 23; Menant 2005, s. 211. 25 Feller 2005, s. 18. 26 Feller, Gramain &Weber 2005; Menant 2005, s. 204, 215.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=