sörja sig längre, den unge brodern köpte upp jord av en annan bror för att kunna bilda familj och systern lät sin nyblivne make använda sig av hennes arv. I Finnveden kunde från 1360-talet byten, brukspanter, försäljningar och köp rymma olika former av marknadsrelationer (fria, jämlika och oberoende). En transaktionsform kunde till och med i alla delar vara marknadsinriktad: en brukspant kunde vara utställd mellan jämlika och oberoende parter (som eventuellt åsidosatt sitt vänskapsförhållande), i vilken låntagaren fick pengar och långivaren fick en ränta som kunde investeras; ett köp av värderade jordegendomar (som omedelbart betalades med pengar) kunde genomföras mellan oberoende, jämlika och oskylda parter; ett byte kunde göras mellan oberoende och jämlika parter, vilket resulterade i att ägor koncentrerades och därmed utnyttjades effektivare. Men många gånger handlade det i båda undersökningsområdena om att man som bonde eller som lågfrälse med tacksamhet sålde till den som kunde köpa när man var tvungen att sälja, om inte en släkting förmådde köpa. Å andra sidan kunde en släkting köpa av sina syskon och på så sätt bli tillräckligt besutten så att han kunde uppträda som välbärgad bonde, eller kunde en redan rik frälseman köpa upp mindre framgångsrika avlägsna släktingars egendomar. d e l v i 1 271 o LAGA FÅNG f ör me de lt i de n s kv i nnor och män Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300 –1500
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=