agrara ekonomin markant till förmån för kopplingen mellan socialhistoria och antropologi. Några få svenska historiker intresserade sig för antropologiska rön. Först ut var David Gaunt med Familjeliv i Norden från 1983. Han framhöll att släktskapsystemet i Norden under medeltiden var bilateralt, att alltså bägge könen spelade en viktig roll ur arvssynpunkt och att därmed jorden fördelades på båda könen. Kvinnan ärvde också jord och inte bara lösöre, vilket däremot ofta var fallet på kontinenten. På kontinenten hade samhällena redan under medeltiden anammat ett patrilineärt arvssystem, vilket betydde att jorden enbart ärvdes på manssidan, oftast av äldste sonen.12 En annan svensk historiker som anslöt sig till antropologisk teori var ChristerWinberg. År 1985komGrenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier.13 Ett av hans mål med den undersökningen var att få fram varför och när det medeltida bilaterala systemet slogs ut av det patrilineära här i Sverige. Han såg tendenser till det under Gustav I, då adelsmän kritiserades för att ha antagit släktnamn eller släktvapen från mödernesidan.Winberg menar att det av Riddarhusordningen från1626tydligt framgår att det patrilineära systemet helt och hållet slagit igenom inom adeln.14 Men när systemet slog igenom i bondeklassen får vi inte veta i denna bok. Winbergs elev Maria Sjöberg publicerade ett drygt decennium senare några avgörande artiklar i Historisk tidskrift och i Scandia där hon applicerade genusteori på det bilaterala arvssystemet för att beskriva kvinnans situation. Hon kommer fram till att det bilaterala systemet gav män möjligheter att kontrollera all jord, eftersom mannen (maken, fadern, brodern) i olika skeden av kvinnans liv var hennes målsman. Kvinnan ägde visserligen jord, men den förvaltades i de flesta fall av mannen. Den gifta kvinnans ursprungsl a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 26 12 Gaunt 1983. 13 Winberg 1985. 14 Winberg 1985, s. 31-32.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=