former kunde finnas både beroenderelationer och marknadsinriktade relationer, oavsett förvärvsform. I mina undersökningsdelar har jag gått till väga på samma sätt som de andra europeiska forskarna som1999startade det nyligen avslutade jordmarknadsprojektet (Dyer, Feller, Gramain, Müller, Page, Schofield,Weber,Wickham m.fl.) för att komma fram till graden av beroenderelationer och graden av självständiga, fria marknadsrelationer mellan parterna i en transaktion. Det vill säga jag har studerat explicita uttalanden om släktskap mellan parterna, studerat hur och när jordar värderats och i vilka sammanhang de inte värderats, studerat hur priset på jorden, eller mellanskillnaden vid byten, uttryckts, det vill säga monetärt eller icke monetärt, uttryckt med värdemätare eller utan, studerat de försäljningsbrev i vilka betalning explicit uttryckts för att komma fram till om den gjorts med mynt eller med varor och studerat om värdet på den förväntade gengåvan uppgetts i gåvobreven. Slutligen har jag försökt att få grepp om kreditgivningen för att komma fram till vilka relationerna var mellan låntagare och långivare vid olika typer av pantavtal. Jag har också, till skillnad från forskarna på kontinenten, studerat om dessa relationer såg olika ut beroende på om initiativtagaren till transaktionen var en ensam man, en ensam kvinna, makarna tillsammans eller flera arvingar tillsammans, och om det spelade någon roll att dessa initiativtagare tillhörde frälset eller bondeklassen. Gåvor och jämna byten värderades inte explicit i breven,men under hela undersökningsperioden får vi veta antingen jordmåttet, omfånget, platsen eller gårdsnamnet på den tillbytta eller skänkta jorden, och det är helt klart att parterna genom dessa upplysningar visste värdet. På 1440-talet började man i Finnveden att upplysa om värdet på gåvan genom att tala om hur mycket den avkastade l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 258 kri te ri e r för en mede lt ida marknadse konomi Värdering
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=