möjligheter att välja valde transaktionsform efter hur situationen såg ut. Det var till exempel fördelaktigare (lättare) att byta till sig en jord som man inte hade någon bördsrätt till än att köpa densamma, eftersom man vid köp kunde förlora jorden till den som hade förköpsrättigheter. Byten stod däremot helt fria från arvsoch bördsrättigheter och kunde därför genomföras helt utan sådana hinder. Den som behövde pantsätta jord kunde välja vissa pantformer för att undvika ränteförbud osv. De europeiska forskarna inom jordmarknadsprojektet har främst studerat hur relationerna mellan parterna vid olika transaktionstyper såg ut. De menar att ju starkare beroenderelationerna var mellan parterna desto troligare var det att transaktionen var en gåvoekonomisk transaktion. Ju jämlikare och friare parterna var i förhållande till varandra desto troligare var det att marknadsrelationer kunde uppstå (se kapitel 1). Socialantropologen Florence Weber anser att förutsättningen för att någon form av marknadsrelation kunde uppstå var att jorden värderades av utomstående parter, dvs. inte av parterna själva.Vid utväxling av gåvor i äldre tributsamhällen skedde däremot värderingen av parterna själva. Redan i början av min undersökningsperiod uppfylls kravet på en utomstående värdering av jordarna vid de fyra transaktionstyper jag studerar, således värderades även vissa typer av gåvor. I min undersökning har jag studerat när motprestationen överhuvudtaget uttrycktes vid gåvor och på vilka sätt den värderades över tid. Jag har kommit fram till att gåvor till släkt, kloster och andra institutioner för vård nästan var riktiga köp av tjänster, men bara nästan eftersom motprestationen aldrig värderades i monetära termer, trots att gåvans värde uttrycktes i pengar. När medeltidens människor genomförde sina jordtransaktioner vet vi att parterna mycket ofta kände till varandra. Antingen var det nära eller avlägsna släktingar, ingifta släktingar eller åtminstone personer eller institutioner som de kände till. Detta faktum har som sagt av forskare tolkats som hämmande för att en“äkta” (kommersiell) marknad skulle kunna finnas.Trots att den äldre forskd e l v i 1 251
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=