l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 250 bland de självägande bönderna i Jämtland och bland frälsefamiljer i Finnveden under perioden1300–1500. Historiker och ekonomhistoriker i väst diskuterade framförallt på 1970-talet hur kommersialiserade eller till och med hur “kapitalistiska” de medeltida marknaderna var (se kapitel 1). Från och med 1999 har nya undersökningar om medeltida jordmarknader genomförts inom ett europeiskt projekt som publicerade sin första stora samlingsvolym om gåvor 2002. Den andra volymen kom2005 och handlade om försäljningar. Forskarna inom projektet försöker studera de medeltida marknaderna utifrån dess egna förutsättningar, vilket framförallt inneburit att de utgått från att människorna i dessa samhällen i mycket större utsträckning än på dagens moderna marknader stod i beroendeställning till varandra eller hade andra personliga band mellan sig och att därmed förutsättningarna för en fri marknad begränsades på flera sätt. Det är dessa begränsningar som studerats inom projektet. De olika laga fången förhöll sig mer eller mindre fria till begränsningarna. Det kunde för de olika typerna av transaktioner finnas flera begränsningar som påverkade beroendebanden mellan parterna: till exempel lagstadgade begränsningar som arvsrätt, bördsrätt eller förbud mot räntetagande. Jag har i min undersökning haft som utgångspunkt att de människor som hade denna undersökning studerat för att komma fram till hur medeltida jordmarknader såg ut och förändrades D marknadsre lat ione r och be roende re lat ione r Laga fång, jordmarknader och monetarisering e laga f ång e n gåva, byte, köp och pant har jag i De l v i i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=