kyrkor).Trots ambitionen att studera självägande bönder och det världsliga frälset i sig påverkas resultaten av att materialet kommer från just dessa områden. Jag kan till exempel inte bortse ifrån att Jämtland låg i norr, och att dess position mellan Sverige och Norge får konsekvenser för vilken typ av transaktioner som blev viktiga att skriftfästa, eller att det stora Nydala kloster låg i Finnvedens omedelbara närhet. Närheten till klostret påverkade frälsets valmöjligheter. De kunde välja klostret som motpart vid alla typer av transaktioner. Inte heller är det ägobytena i sig som intresserar mig, utan jag har genom dem studerat vilket laga fång man valde i olika situationer och om valalternativen förändrades över tid. Äldre europeisk medeltida forskning har visat att både det laga fånget byte och det laga fånget gåva minskade under senmedeltiden. Forskningen har också visat att det laga fånget försäljning stadigt ökade under senmedeltiden. Jag har studerat när dessa förändringar skedde i mina två områden. Somliga ekonomhistoriska forskare har hävdat att minskningen av transaktionstyperna gåva och byte speglar en framväxande jordmarknad. Gåvan och bytet står enligt dessa närmare den gåvoekonomi som föregick marknadsekonomin. Bytesvärdena i en gåvoekonomi var oftast av icke-kommersiell art, och därför menar dessa företrädare att transaktioner av denna art inte var marknadsekonomiska.7 Försäljningarna betalades däremot med pengar och skulle bara av den anledningen vara kommersiella,menar de. En av mina huvuduppgifter har varit att studera hur en medeltida jordmarknad såg ut bland självägande bönder i Jämtland och bland frälset i Finnveden genom att granska gåvo-, bytes- och försäljningstransaktioner samt hur kreditgivning genom pantsättning av fast egendom gick till. l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 24 7 Hur dessa tankar recipierades och utvecklades i Norge på 1970-talet, se Norseng2000b, särskilt s. 23–25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=