När en bror ville sälja var det en av de andra bröderna som köpte, och kvinnors möjligheter att via sina män köpa släktjord var minimal i Jämtland. Däremot förekom det ganska ofta i Finnveden att maken köpte jord som hustrun hade bördsrätt till. Bland frälset vakade maken över hustruns rätt till släktjord när den skulle säljas. Det är också tydligt att frälsekvinnorna i mycket större utsträckning verkligen ärvde odaljord än vad bondkvinnorna i Jämtland gjorde, och det är också uppenbart att de (via sina män) gjorde anspråk på bördsrättigheter – vilket bondmännen sällan gjorde å sina hustrurs vägnar, eftersom det alltid fanns en bror eller annan manlig släkting som hade företrädesrätt. Under andra hälften av 1400-talet ökade samtyckesfrekvensen i båda områdena.Detta tolkar jag som att man sålde arvejord till avlägsnare släktingar eller rentav till personer som inte var släktingar, och därmed minskade troligen beroendeförhållandena mellan köpare och säljare, vilket skapade förutsättningar för att en marknadsrelation kring prissättning och framförallt betalning skulle kunna uppstå. d e l v 211 o LAGA FÅNG f ör me de lt i de n s kv i nnor och män Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300 –1500
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=